Nobel-priset i fysik delas denna gång av tre personer – britten Roger Penrose, tysken Reinhard Genzel och amerikanen Andrea Ghez. Penrose tar emot den ena hälften, medan den andra hälften delas av Genzel och Ghez. Alla tre forskarna har studerat svarta hål i universum.

”Penrose visade år 1965 att svarta hål kan bildas och beskrev dem i detalj med hjälp av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori”, skriver Kungliga Vetenskapsakademin i sin motivering.

Genzel och Ghez stod på varsit håll under 1990-talet för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt – ett svart hål – i Vintergatans centrum. De upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp, och att ett supermassivt svart hål idag är den enda kända förklaringen till det.

”Deras pionjärinsatser har försett oss med de mest övertygande bevisen hittills för att ett supermassivt svart hål finns längst inne i Vintergatan.”, skriver Nobelkommittén i sin motivering.


Nobelpriset i kemi går i år – 2020 – till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för utvecklingen av en metod för genomeditering.

Deras forskning berör någonting som ibland brukar kallas för genteknikens skarpaste verktyg –  gensaxen CRISPR/Cas9. Den gör det möjligt för forskarna att, som ständige sekreterare Göran K. Hansson sade vid tillkännagivandet, “skriva om livets kod”.

CRISPR/Cas9 är ett redskap som gör att vi kan förändra själva arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Den bidrar bland annat till nya cancerterapier och ger ett löfte om att bota ärftliga sjukdomar genom att helt enkelt ge en möjlighet att skriva om den felaktiga genetiska kod som orsakar sjukdomarna.

Men valet av CRISPR/Cas9 uppfattas inte av alla som helt okontroversiellt. Vissa säger att gensaxen tillåter forskarna att “spela Gud”. Speciellt då man riktar forskningen till vår egen arvsmassa. Om man saxar i mänskliga embryon kan förändringarna i princip nedärvas till alla kommande generationer. Kritikerna framhäver att frågetecknen kring CRISPR/Cas9 ännu är många, framför allt när det kommer till mänskliga embryon.

Bild: Florian Pircher/Pixabay

Årets Nobel-pristagare i fysik respektive kemi har tillkännagivits
Taggar:         

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *