Här är Resurscentrets tionde nyhetsbrev. Ladda ner det som pdf eller läs mer utförliga versioner av artiklarna här på nätet!
Kemins år går mot sitt slut. En hel det matnyttigt material har producerats och gjorts tillgängligt för skolorna, kolla gärna in till exempel samlingen med ”Månadens molekyl” på våra hemsidor. Den nordiska kemilärarkonferensen, som ordnades i slutet på oktober i Stockholm, och kryssningsseminariet De finlandssvenska fysik- och kemidagarna är två lärarhöjdpunkterna på kemiåret. Kommentarerna från Stockholmskonferensen tyder på en lyckad och mycket uppskattad sammankomst. Med stöd från finlandssvenska fonder och organisationer deltog ungefär 25 finlandssvenska lärare i konferensen. Det intresse som visas för och de understöd som riktas till utvecklingen av undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik har mycket stor betydelse för den finlandssvenska utbildningen. Tack vare understöden förbättras lärarnas möjligheter att delta i behövlig fortbildning, utveckla nya metoder och ta i bruk modern utrustning.
För att resultera i goda inlärningsresultat måste undervisningen i naturvetenskap och teknik vara intressant, utmanande och elevcentrerad samt genomföras med ändamålsenlig utrustning. Utmaningarna är alltså stora, men lyckligtvis möjliga att klara av. Med hjälp av en framtidsinriktad statsmakt, ansvarstagande utbildningsanordnare och det externa stödet från finlandssvenska fonder och organisationer har lärarna tillsammans med Resurscentret och andra liknande intressenter en bra grund att stå på.
I väntan på julen,
Henrik Laurén
Verksamhetsledare
Den andra nordiska GeoGebra konferensen hölls i Vilnius 30.9-2.10 2011 med deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Estland och Litauen. En liten med naggande god konferens. Den bestod dels av allmänna föreläsningar, dels av workshops.
Av de nyheter som kommit med GeoGebra 4.0. presenterades bl.a.
- GeoGebraTube med vilken du lätt kan dela med dig av dina GeoGebra-filer på nätet (se närmare Aktiv och Share). För dig som vill använda färdigproducerat material så är det www.geogebratube.org som gäller.
- Möjligheten att jobba med två grafikfönster (välj Visa och Graphics 2)
Dessutom gavs en försmak på GeoGebra 4.2 som innehåller en CAS del. En betaversion av GeoGebra 4.2 finns för den ivrige på nätet. Sen väntar vi väl alla på GeoGebra 5.0, som kommer att innehålla 3D. Konferensen var ett ypperligt tillfälle för att låta sig inspireras av andra men också att ta sig tid till att jobba med GeoGebra.
För oss finländare som fortfarande var överraskade över införandet av symboliska räknaren i studentskrivningarna var det intressant att höra övriga nordbor berätta om sina examenssystem. Vi kunde konstatera att vi är på väg åt rätt håll men att vi har en bit kvar att gå.
För den intresserade kan nämnas att nästa nordiska konferens kommer att hållas i Estland nästa höst.
Camilla Söderback
Vackert, lättläst och lärorikt, är kanske ord som mer sällan förknippas med böcker som behandlar matematik och fysik. Böckerna ”The Math Book” och ”The Physics Book”, av Clifford A. Pickover, utgör båda glädjande undantag till denna regel.
Båda dessa böcker är kronologiskt uppbyggda och varje uppslag introducerar ett intressant begrepp eller person ur matematikens, respektive fysikens historia. Medan vänster uppslag utgörs av en kortfattad text, så visar höger uppslag en vacker illustration som anknyter till temat. Eftersom varje uppslag utgörs av ett fristående tema, kan man bläddra fritt i böckerna och stanna upp när man ser någon bild som verkar intressant eller läser en rubrik som väcker intresse.
För att ge en känsla av bredden på de teman som behandlas i ”The Math Book”, följer här några rubriker ur boken: Rhind papyrusen, Zenos paradox, Gyllene snittet, Räknestickan, De stora talens lag, Bayes teorem, Minimala ytor, Quaternioner, Boolsk algebra, Hilberts stora hotel, Katastrofteori, Rubiks kub, Fraktaler och Tertris är NP-fullständigt.
En liknande uppräkning av rubrikerna i ”The Physics Book” , ger rubriker som: Big Bang, Batteriet från Bagdad, Laplace demon, Bränsleceller, Gyroskopet, Halkan hos is, Hall-effekten, Groparna i en golfboll, Transistorn, Solceller, Metamaterial, Kosmisk inflation och LHC. Som dessa slumpmässigt valda rubriker visar, kan man bara inte undgå att lära sig något nytt och intressant varje gång man öppnar någon av dessa böcker.
Mats Braskén
I bilagorna hittar du två aktuella exempel på lite mer avancerade fysikberäkningar ur vardagen, champagnekorkens flykt och julskinkans stekning.
Ett stort projekt kring ”datorn i naturvetenskaperna”, DaNa, har dragit igång i Svenskfinland. Några skolor har i ett par års tid jobbat som pilotskolor för att hitta tillämpningar av dataloggers och annan ny teknik i fysik-, kemi- och biologiundervisningen. Sommaren 2011 beviljades samtliga 12 österbottniska gymnasier pengar för att skaffa dataloggers och fortbilda sig kring användningen av dessa genom ett tvåårigt projekt. Meningen är att få med gymnasierna i södra Finland under nästa läsår.
Projektet innebär för de deltagande gymnasierna att det i fösta hand satsas på en flexibel demonstrationsutrustning som kan delas mellan de olika ämnena, och som ska göra det snabbt och enkelt att demonstrera fenomen inom fysik, kemi och biologi. Fortbildning, dokumentation och delande av erfarenheter är viktiga delar av projektet som RC är med och administrerar. Bland annat kommer en större fortbildning att ske i början av juni med fokus på DaNa, men öppen inte bara för de deltagande skolorna utan för alla som är intresserade av dataloggning och ny teknik i undervisningen.
Markus Norrby
Den 19-21 november samlades cirka 140 glada fysiker och kemister till kryssningskonferens. Finlandssvenska fysikdagar har tidigare ordnats 2007 och 2009 med Fysikersamfundet i Finland rf som huvudarrangör, men denna gång delades ansvaret med Finska Kemistsamfundet rf.
Deltagarna var ganska jämt fördelade över tre olika grupper: studerande och doktorander, grundskol- och gymnasielärare samt lärare och personal från universitet och yrkeshögskolor. Det unika med de finlandssvenska sammanhangen är att alla dessa grupper kunde umgås fritt, oberoende av rang och ställning och konferensen präglades av en varm och familjär atmosfär.
Programmet bestod huvudsakligen av olika vetenskapliga presentationer från vitt skilda områden inom fysik och kemi. Unga forskare presenterade sina projekt med posters och bland annat ordnades en mycket välbesökt utflykt till KTH:s fusionslaboratorium i Stockholm. Där emellan blev det mycket mat och livliga diskussioner runt matborden.
Material från konferensen finns på http://beam.acclab.helsinki.fi/fyskemdagarna.
Markus Norrby
Här finns lite om julens kemi och förslag på julpyssel med redoxkemi.
http://www.skolresurs.fi/node/1245
Kom ihåg att kolla in alla våra "Månadens molekyl" via
Första veckan i augusti ordnades den 20:nde laborationskursen i fysik och kemi för blivande abiturienter. Kursen ordnades vid Åbo Akademi och arrangerades av Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan och laboratoriet för Fysikalisk kemi i samarbete med fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik. Huvudsponsor för kursen var Svenska kulturfonden. Det var nu andra året som Resurscentret åtagit sig att arrangera kursen.
Laborationskursen har varit mycket populär och i år antogs hela 36 elever från 15 olika gymnasium med en spridning över hela Svenskfinland. Kursen ger en bra möjlighet för eleverna att bekanta sig med kemi- och fysikstudier vid universitetet. Att kursen är och har varit omtyckt kan ses från det ökande deltagarantalet samt från kursutvärderingen som ges av deltagarna då kursveckan avslutats.
Kursen har huvudsaklilgen bestått av laborationer vid olika laboratorier, men även några föreläsningar, ett studiebesök och kvällsprogram har ingått. Laborationsuppgifterna var av varierande art:
Till exempel en återkommande populär laboration vid analytisk kemi är analys av ett vattenprov, där eleverna fick ta med egna vattenprover hemifrån.
Vid organisk kemi och teknisk polymerkemi fick eleverna tillverka bl. a. polyuretanskum, som de senare analyserade med en spektrometrisk metod vid fysikalisk kemi.
Fysiken hade organiserat fem olika labbar, varav några exempel är bestämning av ljudets hastighet, bestämning av tjockleken på ett hårstrå och elektronens rörelse i ett magnetfält.
Vid oorganisk kemi fick eleverna bekanta sig med lösningskemi, vilket gick ut på att bestämma mängden fosfor i avfallsvatten.
Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingick även detta år den populära schampolabben. Deltagarna framställde sig eget schampo som de senare fick ta med sig hem. En ny laboration detta år var att bestämma läkemedelshalter med hjälp av UV-Vis spektroskopi vid laboratoriet för fysikalisk kemi. Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingår även kvantkemi så eleverna fick även bekanta sig med detta område genom en övning i molekylmodellering. I detta arbete fick eleverna rita upp en molekyl vid datorn samt utföra enklare beräkningar på molekylen, t.ex. optimering av strukturen, beräkning av atomära laddningar etc.
Många elever påpekade att de genom denna kurs fick en bättre bild av olika kemi- och fysikgrenar och att kursen säkert kommer att påverka elevernas val av studieinriktning. Med tanke på den positiva feedbacken som eleverna gav kan det tänkas att intresset för kursen fortsätter att öka de följande åren. Vi hoppas därför att denna goda möjlighet att bekanta sig med universitetsstudierna även ges till eleverna nästa år.
Kerstin Fagersröm
Målgrupp: Åk 6 − gymnasiet
Material: Lappar numrerade från 1 − 40.
Instruktioner:
• Rada ut lapparna.
• Den som startar måste välja ett jämnt tal t.ex. 6.
• Den andra väljer sedan ett tal som är en multipel av det valda talet eller tal som är en faktor i det valda talet t.ex. 3 eller 24.
• Sedan väljer spelarna turvis en multipel av eller en faktor i det senast valda talet.
• Den som tar det sista möjliga talet vinner.
Tips:
Be eleverna fundera på vinststategier efter ett par spelomgångar.
Eleverna kan spela i lag om två för att få till en matematikdiskussion.
… dessutom ett bra länktips:
Camilla Söderback
Kemilärarnas Resurscentrum (www.krc.su.se) i samarbete med de Nordiska kemistsamfunden och Nationalkommittén i kemi ordnade en Nordisk Kemilärarkonferens för att fira det Internationella Kemiåret 2011 i Stockholm det sista veckoslutet i oktober i vilken c 200 lärare från alla nordiska länder deltog. Från Finland deltog c.30 lärare, många svenskspråkiga men även de finskspråkiga var representerade.
Konferensen hölls i Kungliga Vetenskaps Akademiens hus, en synnerligen värdig plats med tanke på att Nobel kommitteen sammanträder och även offentliggör nobelpristagarnas namn i denna byggnad som ligger på promenadavstånd från Stockholms universitet.
Programmet var mångsidigt och välanpassat till skolvärlden, föreläsningar och en del av workshopen finns på www.krc.su.se / Kemins ÅR 2011/ Nordic Chemistry teachers.
Presentationer som gjorde speciellt djupt intryck var:
- Per-Odd Eggen som granskade vanliga klassiska elektrokemiska experiment i skolböcker och analyserade dessa ur såväl pedagogiskt som didaktiskt perspektiv och avslutade med några reflektioner över praktiska elektrokemiska tillämpningar i dagens värld.
- Årets nobelpris om kvasikristaller presenterades med både humor och intellektuell skärpa av forskaren Cesar Pay Comez.
- Niklas von Weymarn VTT, Finland redogjorde på ett strukturerat och intressant sätt för forskningen och visionerna inom skogsindustrin i dag, kanske skogen blir vårt gröna guld igen i morgon.
- En speciell upplevelse var skype sessionen med nobelpristagaren Sir Harold Kroto: The impact of GooYouWikiWorld on education and student success. Där denna välrennomerade forskare talade direkt till publiken och publiken kunde ställa frågor och ge kommetarer direkt.
Det bjöds även på ett skådespel i 12 tablåer över kända historiska personer inom naturvetenskap. En otrolig prestation av dessa två personer som bytte roll, från allt mellan alkemister, det äkta paret Pierre och Marie Curie, Antoine Lavosier och Niels Bohr för att nämna några. Med enkla medel, djup kunskap och en stor portion humor presenterades ett urval personer som ställt milstolpar inom naturvetenskapen.
Lördagen var till stor del vikt för workshopar och där fanns säkert något för en var, svårigheten var närmast att välja och att få plats på dessa tillfällen. Det gavs workshopar om allt från att undervisa abstrakta begrepp för elever med inlärningssvårigheter till tips om att använda kökskemi, orbitalteorier och säkerhetsfrågor vid experiment med eld och lågor.
Atmosfären under konferensen var mycket god och jag personligen har hört bara positiva kommentarer, även diskussion om att låta detta bli ett återkommande evenemang fördes i korridorer och under kaffepauser. Ett värdigt sätt att fira Kemins År 2011.
Mariann Holmberg
Den 6–8 juni ordnades en sommarkurs för studiehandledare och ämneslärare med temat ”hållbar utveckling”. Kursen hölls i Åbo och innehöll både vetenskapliga presentationer av olika slag, workshops och studiebesök till företag.
Material från kursen finns samlat på www.skolresurs.fi/sommarkurs2011.