Experiment och laborationer

Här följer ett antal experiment och laborationer inom matematik, fysik och kemi som kan vara praktiska på olika nivåer. Du kan bläddra genom alla experimenten genom att klicka på länkarna längst ner, eller så kan du hoppa mellan olika artiklar i menyn nedan eller till höger. Hoppas du hittar nånting matnyttigt!

Gott och blandat

I samband med vårt andra nyhetsbrev så har vi också samlat ihop en del blandat material som vi hoppas kan vara till både nytta och nöje för er. Hör finns en bokrecension, en reseberättelse och lite annat blandat innehåll. Bläddra i innehållet med pilarna nedan eller använd menyn till höger

En rESA till ESA

Vad är ESA?

Den europeiska rymdorganisationen ESA är en mellanstatlig organisation som grundades år 1974. ESA:s mål är att skapa och utveckla möjligheter för Europa i rymden och säkerställa att de investeringar som görs gynnar européer.

ESA har 17 medlemsländer, varav Finland är ett. Frankrike utgör den viktigaste bidragsgivaren. ESA har ungefär 2000 anställda verksamma inom olika områden (forskare, fysiker, ingenjörer och administrativ personal) och huvudkontoret ligger utanför Paris. ESA har en årlig budget på ungefär tre miljarder euro. En del av medlemsländernas finansiella bidrag går till obligatoriska utvecklingsprojekt, men det finns även frivilliga projekt som medlemsländerna kan välja att bidra till. Genom den samordning av forskning och utveckling som ESA koordinerar åstadkommer man betydligt mera omfattande resultat än vad något enskilt land i Europa skulle ha ekonomisk möjlighet till.

Skulle man kunna få se vad ESA gör?

Jag har under de senaste sju åren undervisat astronomi i Gymnasiet Lärkan i form av en tillämpad kurs i fysik (Astronomi och kosmologi). Kursen har varit omtyckt och några år har de funnits så många intresserade elever att kursen hållits två gånger. Senaste vinter började jag fundera på om det fanns någon möjlighet att besöka ESA. En tanke i bakhuvudet är också att någon gång kunna erbjuda ett studiebesök till ESA för eleverna i samband med deras astronomikurs. Det är en sak att läsa om aktuell rymdforskning, men något helt annat att uppleva den på ort och ställe.

I ESA:s anläggningar i Noordwijk är det möjligt att utföra olika försök ombord på ISS (International Space Station)

Förutom allmänt intresse för astronomi var jag specifikt intresserad av vad som sker inom detta område i Europa (och framför allt vad som sker med våra skattepengar). Trots att ESA har en stor budget, som medlemsländerna delar på enligt respektive lands BNP, är den enskilda individens bidrag blygsamt; årligen betalar du en summa till den europeiska rymdforskningen som ungefär motsvarar ett biobesök.

ESA har ett antal olika kontor med olika ansvarsområden runtom i Europa. Efter lite sökning på ESA:s hemsidor (www.esa.int) kom jag fram till att ESTEC (European Space Research and Technology Centre) i Noordwijk i Holland är ett bra mål för ett studiebesök. ESTEC handhar merparten av ESA:s design och utveckling av rymdfarkoster och rymdteknik. Alla satelliter som ESA skickat upp har testats i ESTEC:s testhallar. Alldeles intill ESTEC finns dessutom ESA:s permanenta rymdutställningscenter Space Expo.

Space Expo

Space Expo är en mycket påkostad och estetiskt tilltalande rymdutställning. I de stora utställningshallarna presenteras ämnet astronomi som helhet (vårt planetsystem, stjärnor och deras energiproduktion, utforskning av rymden, universums uppkomst och ålder) med en eventuell betoning på ESA:s verksamhet i form av presentation av satelliter, rymdstationer och de vetenskapliga försök som görs på bland annat ISS (International Space Station).

Var månlandaren faktiskt inte större än så? I Space Expo finns modeller i naturlig storlek av månlandare, rymdstationer och satelliter.

En av de saker som jag tyckte var mest frapperande var storleken och robustheten på den mängd satellitmodeller i naturlig storlek som fanns både utanför utställningshallarna och inuti hängandes i taket. Det är svårt att bestämma sig för om man skall anse att exempelvis Envisat, som är den största satellit man byggt för att undersöka jorden, är stor eller liten då man betraktar den på nära håll. Jag fick samma känsla då jag studerade en av Apolloprogrammets månlandare i naturlig storhet. Hur i all sin dar har vi människor lyckats ta oss till månen i en sån där liten plåtburk; inget high tech här inte, bara metall och Newtons fysik från slutet av 1600-talet.

ESTEC

Om man besöker Noordwijk med yngre elever är antagligen Space Expo dagens höjdpunkt. Lätt får man åtminstone en halv dag att flyga iväg. Äldre elever (och studerande och lärare) ser eventuellt mera fram emot ett besök till anläggningen ESTEC. Varje dag ordnas guidade turer till testhallarna. Under en dryg timmes tid berättar sakkunniga guider på engelska om de omfattande tester som utförs på alla satelliter under såväl utvecklingsskedet som före uppskjutning. Varje satellit utsätts bland annat för låga temperaturer, mekanisk påfrestning som skall simulera uppskjutningen och enorm ljudintensitet.

Man kan själv boka besök för elevgrupper. Då har man möjlighet att tillsammans med ESTEC utarbeta ett studiebesök som beaktar elevernas ålder, intresse och bakgrundskunskaper. Det som är värt att poängtera är att besök skall bokas minst sex månader före aktuellt datum.

Så här nära månen har jag aldrig varit! Denna sten är ett av de många stenprov som månfärderna hämtade tillbaka till jorden.

Hur ta sig dit?

Noordwijk är en liten stad alldeles invid Atlantkusten. Holland är ett litet land med mycket goda trafikkommunikationer. Största delen av tågförbindelserna går via Amsterdams flygplats (Schiphol) och därifrån är det en dryg halvtimmes tågfärd till Leiden. Från Leiden fortsätter man med buss i ytterligare en knapp halvtimme innan man anländer till ESA:s anläggningar. Invånarna i Leiden är vana med turister på väg till ESA och av dem får man de eventuella vägbeskrivningar som behövs.

Jag kan varmt rekommendera ESA:s anläggning i Noordwijk till alla som undervisar i eller annars är intresserade av astronomi.

 

Jonas Waxlax

13 olösta mysterier

Den moderna tekniken har fört oss långt. Vetenskaplig forskning har gett förklaringar till så mycket av det vi ser omkring oss. Men det är ändå är det viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns mysterier i världen!

Den amerikanska tidskriften New Scientist har listat 13 av de största olösta mysterierna i naturvetenskapen på sin hemsida, och det är ganska intressant läsning. Här är en kort sammanfattning av dessa problem som är en utmaning för framtidens unga forskare att undersöka. Läs hela artikeln på engelska på New Scientists hemsida: http://space.newscientist.com/article/mg18524911.600-13-things-that-do-n...

1. Placeboeffekten
Tänk dig att du vänjer en patient med svåra smärtor att han får smärtlindring genom en viss medicin. Utan att patienten vet om det byts medicinen ut mot till exempel en saltlösning som inte innehåller några medicinska preparat. Och ändå tar den bort smärtan! Undersökningar har visat att det faktiskt finns en biokemisk orsak bakom, men mer än så vet vi faktiskt inte. Mycket tyder alltså på att vi med tankar och förväntningar direkt kan påverka kemiska processer i kroppen.

2 Horisontproblemet
När vi undersöker universum verkar det vara fruktansvärt likadant åt alla håll. Detta trots att universum enligt både observationer och Big Bang-teorin utvidgar sig med nästan ljusets hastighet åt alla håll. Det verkar kanske inte så konstigt. Men om man tänker sig den största och mest våldsamma explosion man kan föreställa sig och märker att den råkar sprida splittret från sprängningen exakt precis till tusendelen av en procent lika mycket åt alla håll, så finns det orsak att bli misstänksam. Det finns flera olika lösningsförslag till problemet, men de flesta innebär att endera att universum under någon period utvidgat sig snabbare än ljusets hastighet, eller att ljusets hastighet varierat under historien. Och dessa lösningar ställer till en massa andra problem då det mesta av modern fysik bygger på antagandet att ljusets hastighet är konstant och den högsta möjliga hastigheten i universum.

3 Ultra-energetisk kosmisk strålning
Jorden träffas hela tiden av en stor mängd strålning från rymden, till exempel protoner, elektroner och gammastrålning. En liten del av den här strålningen består av partiklar med en oförklarligt hög hastighet. Det verkar inte finnas någon stjärna eller nåt annat i vår egen galax som skulle kunna skicka iväg partiklar med så mycket energi. Men de kan inte heller komma från någon annan galax, få i så fall har de ha rört sig så långt att de borde ha blivit nedbromsade. Så varifrån kommer de?

4 Homeopati
Homeopati är en form av traditionell läkekonst som det finns all anledning att förhålla sig skeptisk till ur vetenskaplig synvinkel. Bland annat använder man sig av en metod där man löser upp olika ämnen med påstådda medicinska egenskaper i en vätska som därefter späds ut om och om och om igen tills det kanske inte finns en enda molekyl av något annat än vatten i medicinen. Men man påstår att vattenmolekylerna ”minns” vad som fanns i orginallösningen och på så sätt behåller dess läkande egenskaper. Och det finns en del forskning som tyder på att det här faktiskt verkar fungera i en del fall. Någon vetenskaplig förklaring finns ännu inte, men det verkar klart att människokroppen är mer komplicerad än vad man skulle tro om man bara ser den som en samling biologiska och kemiska processer.

5 Mörk materia
Om man använder allt det vi vet om gravitation och tittar på olika galaxer och andra saker i rymden så blir det bara fel. Det visar sig att när vi tittar i ett teleskop ser vi bara tio procent av det vi borde se för att galaxerna skulle röra sig som de gör. Nittio procent av den massa som måste finnas för att gravitationsberäkningarna ska fungera har vi inte den blekaste aning om vad det är och var det finns. Det här är ett stort olöst mysterium för framtidens forskare att undersöka. Så länge vi bara förstår 10% av det som finns i rymden kan vi inte påstå att vi har förstått så mycket av hur världen hänger ihop.

6 Liv på mars
Redan 1976 landade den första rymdfarkosten på Mars för att undersöka planetens yta. Ombord fanns flera experiment för att undersöka om det fanns liv på närmaste grannplanet. Ett av experimenten svarade ja, men de övriga svarade nej. Ännu idag är det en obesvarad fråga om det finns någon form av liv på Mars, trots flera expeditioner till den röda planeten. Eventuellt förblir denna fråga obesvarad tills de första bemannade rymdfärderna till Mars som planeras starta inom tio år.

7 Tetraneutroner
Kärnan till en vanlig heliumatom, också kallad alfa-partikel, är en av de skummaste partiklar vi känner till. Den består av två protoner och två neutroner som hålls ihop så starkt att man kan se den som en enda boll och den har en hel del andra oväntade egenskaper. Det finns forskning som tyder på att man kunde strunta i protonerna och istället klumpa ihop fyra neutroner och på det sättet få en ny skum partikel med speciella egenskaper. Problemet är att en sådan partikel inte borde kunna finnas enligt den bästa modell vi nu har för hur atomkärnor fungerar. Om man lyckas hitta en sådan tetraneutron blir vi tvungna att ändra på teorier som verkar fungera bra i alla andra sammanhang.

8 Pioneer-avvikelsen
På 1970-talet skickades ett antal satelliter upp för att utforska solsystemet. Pioneer 10 var en av dem som under sin färd ut mot Pluto gav oss väldigt mycket värdefull information om planeterna. Men det är länge sedan den lämnade solsystemet bakom sig och nu är den bara en bit metallskrot som kommer att fortsätta sin färd tusentals år i tomma intet innan den igen närmar sig någon stjärna med möjliga planeter. Ändå har man gjort en intressant upptäckt med hjälp av den radiosignal satelliten fortfarande sänder ut. Det verkar som om den mycket långsamt accelererar och dras ut ur solsystemet av en okänd kraft. Accelerationen är knappt mätbar men verkar ändå vara en verklig effekt som ingen ännu lycktas hitta på någon bra teori för.

9 Mörk energi
Problemet med mörk materia är en katastrof för modern fysik, eftersom det ju verkade som vi bara förstår 10% av den materia som finns i universum. Om man på liknande sätt försöker beräkna totala mängden energi som finns och jämföra med det vi vet blir det ännu mycket värre. Det verkar som vi bara förstår 0,1 procent av energin i universum och 99,9 procent är helt okänt, nånting som bara kallas mörk energi.

10 Hålet i Kuiperbältet
I utkanten av solsystemet, en bit utanför Plutos bana finns Kupierbältet, ett område i rymden fullt av små stenblock och isklumpar som långsamt kretsar kring solen. Men plötsligt tar de här stenbumligarna slut, ungefär som när man åker båt från en stenig strand och det plötsligt blir djupare så att inte en enda sten längre står upp ur vattnet. Den hittills enda troliga förklaringen är att det finns (eller har funnits) en stor planet längst ut i solsystemet. Planeten kunde vara lika stor som jorden, men ingen har ännu lyckats se den. Orsaken kan vara att planeten är så lång borta från solen att det är nästan omöjligt att se den från Jorden. Eller att den helt enkelt inte finns.

11 Wow-signalen
Den 15 augusti 1977 uppfattade ett radioteleskop i USA en mycket stark radiosignal som verkade komma från yttre rymden. Signalen varade i 37 sekunder och har aldrig observerats igen. Ingen naturlig förklaring finns, även om det är möjligt att det handlar om någon signal från Jorden som reflekterats på ett ovanligt sätt och råkade träffa radioteleskopet. Men de som vill tro på utomjordiska varelser fortsätter ivrigt att söka efter ursprunget till signalen.

12 Varierande konstanter
När man tittar på astronomiska objekt som är mycket långt borta, i utkanten av universum, så tittar man på ljus som skickades ut för miljarder år sedan. Problemet är att detta ljus inte alltid ser ut som man förväntar sig. Ibland verkar det som om man måste ändra en av fysikens mest grundläggande konstanter, den så kallade finstrukturkonstanten, för att beräkningarna ska stämma över ens. Men instrukturkonstanten består bara av elektronens laddning, ljusets hastighet och Plancks konstant. Alla dessa tre är orubbliga konstanter i all fysik vi känner till, och att säga att åtminstone en av dem varierar ställer till en massa problem med en massa andra beräkningar som vi vet att stämmer bra. Ingen vill alltså påstå att finstrukturkonstanten kunde variera och många fler experiment för att undersöka det här är planerade.

13 Kall fusion
När en grupp forskare 1989 påstod att de upptäckt kärnfusion vid rumstemperatur ledde det till en häftig debatt. Fusion av atomkärnor är det som driver solen och alla andra kärnor, och vad vi vet så kan det bara ske i temperaturer på flera miljoner grader. Om denna process kunde kontrolleras och ske i rumstemperatur skulle världens energiproblem med en gång vara lösta. Tyvärr har resultaten från 1989 inte kunnat upprepas och därför har de flesta vetenskapsmän och –kvinnor  avfärdat upptäckten som ett misstag eller mätfel. Ändå bedrivs det hela tiden forskning på området som alltid blir omdebatterad. Än så länge verkar det som det faktiskt är en omöjlighet, men vinsterna ifall det skulle vara möjligt är så stora att det fortsätter att intressera forskare över hela världen.

Dynamo - epostlista för klasslärare

Nedan kan du anmäla dig till en speciell epostlista för klasslärare som jobbar med naturvetenskap i F-6. Du kan läsa mer om listan i den bifogade filen längst ner på sidan. Välkommen med att ta del av relevanta diskussioner och nyttig information direkt via din epostlåda!

Koka tvål

Tvålkokning har funnits i ett flertal kemiböcker för högstadiet. Många lärare är dock rätt missnöjda med resultatet från tvålkokningen, det är svårt att få fram en fast tvål, fri från natriumhydroxidrester. Problemen beror troligen på valet av fett och svårigheter med att hitta de rätta proportioner mellan fettet och hydroxiden.

Här kommer ett försök till en detaljerad beskrivning av hur det hela kunde gå till.

Kreativ -ungdomstidningen på nätet

Kreativ är tidningen för ungdomar som behandlar aktuella frågor inom matematik, naturvetenskaper och teknik!
Gå in och titta: http://www.helsinki.fi/kreativ

Ny tjänst: vikariepoolen!

Resurscentret startar nu upp en ny tjänst som vill sammanföra längre och kortare vikariat i våra skolor med potentiella vikarier. I praktiken handlar det om en e-postlista som till exempel lärarstuderande kan anmäla sig till, och som skolor kan sända ut information på. Än så länge är tjänsten i testskedet men vi hoppas testa och bygga ut tjänsten nu under våren.

Tills vidare har listan inga begränsningar när det gäller vem som kan anmäla sig och vilka slags vikariat som kan annonseras ut. Detta kan ändras efter hand om vi märker att listan missbrukas. De som prenumererar på listan kollas på inget sätt och skolorna är naturligtvis själva ansvariga att kolla att personer som svarar på vikarieannonser är seriösa.

Vi tar gärna emot feedback och idéer hur denna tjänst bäst kan förbättras för att motsvara tillfälliga vikariebehov i skolorna och för att ge studerande möjlighter att i praktiken pröva på läraryrket. Ta gärna kontakt! (info@skolresurs.fi)

http://www.skolresurs.fi/?q=node/373

Öppen laboration - Problem i chipsfabriken

Här är en enkel laboration som kan användas i gymnasiet för att undersöka salters löslighet.

Organisk kemi

Regnmaskinen

Människans påverkan på jordens klimat är ett mycket aktuellt ämne. Den här demonstrationen kan användas i alla ämnen där man behandlar uppkomsten av regn och hur luftföroreningar påverkar klimatet.

Utrustning: stor glasburk (så stor att en knuten näve ryms in)
gummihandske
tändstickor
vatten

1. Häll litet vatten i burken så att bottnen täcks
2. Ta på dig gummihandsken och stoppa ner handen i burken
3. trä gummihandsken över burkens mynning så att det blir lufttätt
4. Försök dra ut handen (utan att ta lös handsken)

Det är väldigt svårt att dra ut handsken, detta beror på att då luftens volym ökar kommer lufftrycket inne i burken sjunka, vilket leder till att lufttrycket utanför burken utövar ett ”nettotryck” på burken.

Upprepa nu försöket men tag först och tänd en tändsticka och släpp ned den i vattnet och sätt snabbt i handsken. När man sedan drar ut handsken ur burken kommer trycket att sjunka varivid en grå dimma bildas inne i burken. (OBS! Dimman är inte alltid så lätt att se)

Detta beror på att då trycket i luften sjunker kommer luften att förlora något av sin energi, den blir alltså kallare och då kan vattenångan som är en del av luften börja kondensera till små vattendroppar.
Orsaken till att dimman bildas då man tänt en tändsticka, men inte annars, är att det behövs någonting som kan fungera som en startpunkt för de små vattendroppar som dimman består av. Tändstickan avger små rökpartiklar som kan fungera som sådana sk. kondensationskärnor.
Den här demonstrationen kan användas för att visa att ifall det finns mycket partiklar i luften, som t.ex. producerats av trafik och industri, så kommer det att bildas mera moln och därmed ökar sannolikheten för regn.

Källa:

www.fysik.org

Teknikläger för flickor, 11-13 år i Pargas. Tema: sol, vind och vatten

Syftet med lägret är att främja intresset för teknik och produktutveckling. Men teknik och naturvetenskaper är av tradition en väldigt manlig värld och därför är det väsentligt att hitta och utveckla former som stöder flickors intresse och självförtroende på området.
Ett par års erfarenhet av Teknikläger för flickor visar att det finns ett stort intresse för lägret i åldersgruppen 11-13, mångfalt större än de platser som varit tillgängliga.

Nu ordnas ett läger i Pargas.

Närmare information om lägret och hur man anmäler sig finns på:

http://www.6mix.nu/s/tekniklager/lager08.htm

Sista anmälningsdag är 18 april!

Experimentklubb på Sirkkala skola

Denna höst ordnade Resurscentret för första gången en eftermiddagsklubb för elever i åk 5-6. Det började med att det kom ett önskemål från rektor Siw Törnroos på Sirkkala skola i Åbo. Experimentklubben, som projektet kom att kallas, ordnades som ett samarbete mellan Sirkkala skola och Resurscentret. Målet med dessa klubbar är att öka deltagarnas intresse för naturvetenskaper men också att deltagarna lär sig experimentell metodik och laboratorieetikett. Förhoppningsvis kan klubbarna hjälpa dem att få en god grund att bygga vidare på i fortsatta studier i ämnena fysik och kemi.

Klubbarna hålls på skolan varje tisdag 14:30-16:00 av Ann-Sofi Leppänen, Erik Holm eller Otto Långvik. Varje tisdag får de ungefär tio deltagarna bekanta sig med ett nytt tema, t.ex. vattenrening, elektromagnetism eller ytspänning. Den sista av de tio klubbarna ordnas den 25 november. Grundläggande teori har behandlats, men klubbarna har framförallt, som också namnet säger, betonat det laborativa. Detta för att locka fram den naturliga nyfikenheten och intresset hos deltagarna.

Det är väldigt givande att hålla sådana här klubbar. Deltagarnas iver och naturliga fascination är inspirerande och får en att inse hur intressant fysik och kemi egentligen är. De är väldigt bra eftersom man lätt blir lite ”fartblind” när man studerat dessa ämnen ett antal år. Efterfrågan på naturvetenskapsklubbar är stor i Åboland och det har redan kommit in nya önskemål att ordna fler klubbar under våren.

Vill du se att en experimentklubb ordnas på din skola? Ta kontakt med någon resursperson i din region så kan vi hjälpa till med idéer, ansökningar, personal och annat som kan behövas!

Geogebra – ett ovanligt program

GeoGebra är ett ovanligt program. Det är lätt att installera, lätt att lära sig, designat med tanke på lärare och helt gratis!

Ta gärna en speciell titt på våra speciella diskussionsforum för användningen av Geogebra:
www.skolresurs.fi/geogebra

Alla lärare i matematiska ämnen har ibland behov av att rita geometriska figurer eller att skissa olika funktioner. Om inte annat så för till exempel provuppgifter. I GeoGebra går det här enkelt och det blir snyggt. Dessutom kan man visa det på projektor eller SmartBoard, man kan göra animationer och interaktiva test för elever. Massor med avancerade möjligheter alltså, men fast man bara lär sig de mest grundläggande grejerna så är det ändå värt det!

Nedan kommer en liten kort introduktion för dig som är ny. För dig som redan använt programmet rekommenderar jag att genast gå in på GeoGebras webbplats (http://www.geogebra.org) för att läsa mer om programmet och kanske testa de lite mer avancerade funktionerna. Bästa sättet att lära sig är att bara sätta sig ner och pröva sig fram!

Installation

En av de bästa grejerna med GeoGebra är att man inte egentligen behöver installera det (så länge som man har tillgång till Internet). Det krävs att datorn har en programvarukomponent som heter java, men det borde finnas automatiskt på alla moderna datorer. (Men det finns ändå sådana datorer som inte har det eller har för gammal version. Då måste man tala med nån dataansvarig). På din egen dator funkar det nästan säkert och i princip behövs inga administratörsrättighter för att kunna köra det på skolans datorer heller - men testa alltid på förhand!

1. Gå till http://www.geogebra.org/webstart
2. Klicka på GeoGebra webstart, välj "öppna med..." om datorn frågar och godkänn certifikatet om datorn frågar
3. Vänta en stund, kan ta flera minuter första gången det startar. Voila! (Programfönstret kan se lite olika ut beroende på vilken dator du använder. Programmet finns på svenska, men kan vara att det visas på engelska när man kör det via webben.)

Rita en figur

1. Längst upp finns en verktygsrad somhjälper dig rita olika figurer. Om man trycker på den lilla triangeln i hörnet av verktygsknapparna får man fram fler alternativ. Välj till exempel en triangel (femte knappen från vänster). Klicka med musen där du vill ha första hörnpunkten, klicka där du vill ha den andra och den tredje och klicka slutligen på den första punkten igen för att sluta triangeln.

2. Punkter benämns automatiskt med stora bokstäver (A, B, C...) men man kan döpa om dem om man vill. Vill man flytta dem är det bara att ta i och dra (OBS, välj pilverktyget längst till vänster först!). Eller om man vill ge dem specifika koordinater är det bara att klicka på motsvarande bokstav i listan längst till vänster och mata in de koordinater man vill ha. Sträckor benäms med små bokstäver (a, b, c...) och kan manipuleras på samma sätt. (Tips, om du har en mus med ett så kallat scrollhjul så kan du antagligen använda det genast för att zooma in och zooma ut.)

3. Genom att dubbelclicka på triangeln kan du ändra t.ex. färg och linjetjocklek (OBS, se till att du valt pilverktygel först!).

4. I menyn "Visa" (View) kan man välja om man vill visa koordinataxlar eller rutnät eller inget alls. (om man vill ha bara en viss figur för att klistra in t.ex. i ett prov kan det vara snyggt att ta bort alla axlar)

5. I menyn "Arkiv" (File) finns alternativet "Exportera" (Export) och under det "Ritområde till urklipp". Gör detta när du är klar med din figur, så är det sedan vara att välja "Klistra in" i till exempel Word! Bara ritområdet visas.

6. Om du tror att du vill gå in och ändra på figuren senare väljer du "Arkiv" och "Spara som", så sparar du hela projektet.

Rita en funktion

1. Längst ner finns en ruta där du kan mata in funktioner. Testa skriv in

f(x)=x-1 och
g(x)=sin(x) OBS! x måste vara inom parentes

2. Zooma in eller ut genom att använda musens scrollhjul eller zommverktyket som du kommer åt genom att klicka på triangeln i hörnet av flyttverktyget längt till höger. OBS! Det har betydelse var du har pekaren när du zoomar. Pilens position är centrum för zoomningen.

3. Om du använder pilverktyget så kan du flytta på funktionskurvan. Då ändras automatiskt parametrarna för ekvationen i listan till vänster.

4. Om du använder punktverktyget (andra från vänster) kan du placera en punkt på kurvan. Om du väljer skärningspunktverktyget genom att klicka på triangeln i hörnet av punktverktyget och klickar på en ena och sedan på den andra kurvan så väljer programmet automatiskt närmaste skärningspunkt. Koordinaterna visas i listan till vänster.

5. Exportera bilden till Word spara projektet på samma sätt som tidigare

Sedan kan du fortsätta testa de olika verktygen och möjlighterna i GeoGebra!

Läsarundersökning 2008 - Avslutad

Vi försöker kontinuerligt följa med hur våra kunder upplever vår service och samla på oss tips för hur vi kan bli bättre. Undersökningen är anonym och används som ett hjälpmedel när vi planerar nästa års verksamhet.

Årets läsarundersökning är öppen hela december månad. I början av januari lottar vi ut ett bok-presentkort samt 5 av Resurscentrets kaffemuggar bland dem som deltagit i undersökningen och lämnat sina kontaktuppgifter!

Tack för din feedback!

Levande kinematik med Tracker

Under MAOL:s höstdagar i Lahtis bjöd Resurscentret på en workshop med namnet "Levande kinematik". Att undersöka rörelse är ett mycket centralt område inom fysikundervisningen. Temat upplevs ibland, både av lärare och elever, som onödigt teoretiskt och matematiskt. Under denna workshop fick deltagarna lära sig hur man med en vanlig digital videokamera kan filma rörelser (exempelvis korgbollskast, harmoniska oscillationer, boll på lutande plan o.s.v) som man sedan analyserar med hjälp av ett program som gratis kan laddas ner från nätet. Deltagarna tyckte programmet var både åskådliggörande och lättanvänt. En kort introduktion kan laddas ner från våra sidor. Själva programmet och utförlig manual hittar man på www.cabrillo.edu/~dbrown/tracker.

Molekyler i människans tjänst

Opettaja.TV och VetaMix

För finskspråkiga lärare finns det en relativt ny satsning av YLE som görs i samarbete med utbildningsstyrelsen. Den heter opetteja.tv. Den svenskspråkiga motsvarigheten till opettaja.tv är vetamix.yle.fi som utöver de tidigare finansiärerna stöds också av Svenska Kulturfonden. Webbportalerna skall leverera hjälpmedel åt lärarna i deras behov att göra undervisningen mera levande och intressant. På nätet hittas både demonstrationer och lektionsmaterial i form av texter, ljud, videosnuttar och TV program. Där finns en del av de program som visas i vanlig skol-TV. Tyvärr är inte riktigt alla program tillgängliga på nätet idag, men en konstant växande andel är det.

Dessa två portaler skall fungera som ett stöd och komplement åt den gemene läraren. De är inte bara för tekniska och naturvetenskapliga ämnen utan alla skolämnena är representerade. Dessa två sidor fungerar också som ett sorts virtuellt lärarrum där man kan dela med sig av sitt undervisningsmaterial. Dessutom finns det diskussionsforum indelade enligt olika tema. Med alla dessa funktioner anser man kunna utjämna skillnader i kvalitet och motarbeta nivåskillnader som kan förekomma i undervisningen, t.ex. mellan storstäder och på landsbygden.

Den finska webbportalen är lite mera utarbetad än vetamix och innehåller bl.a. funktionen ”koulutus”. Man kan konstatera att opettaja.tv kanske i vissa avseenden är lite bättre än sin svenskspråkiga variant, i och med det bredare materialutbudet och den nämnda fortbildningsmöjligheten. Men det är bra att komma ihåg vid användningen av nätsidorna att det som finns på vetamix finns inte nödvändigtvis på opettaja.tv och vice versa p.g.a. språket.

Sidornas utseende är fräsch och lockande. Granna färger och en dynamisk image är viktigt för dagens användare, speciellt när det gäller unga och skolelever. I vissa fall krävs det en lite snabbare webbanslutning p.g.a. stora datamängder. Men videosnuttar kan vara bra då man visar fenomen som kan vara svåra att åskådliggöra på andra sätt. Exempelvis kan ägget som sugs in i e-kolven vara bra att se som en video istället för att bara titta på en bild. Denna videosnutt hittar du med att bläddra igenom de 70 träffar du får med sökordet kemi på VetaMix eller direkt genom att söka på lufttemperatur. För att ha tillgång till alla funktioner krävs det självfaller att användarna skall identifiera sig med hjälp av inloggning.

Tejp – en källa för röntgenstrålning?

Ett experiment som är bekant för många är att vanlig tejp kan avge ljus. Testa gärna själv, gå in ett helt mörkt rum, vänta en stund så ögonen vänjer sig och börja dra upp en rulle genomskinlig tejp! Detta fenomen som uppstår när kemiska bindningar mellan tejpytorna bryts kallas triboluminescens och saknar fortfarande en fullständig förklaring.
Nyligen gjorde några forskare vid University of California en annan intressant upptäckt. Om man upprepar samma försök i en vakuumkammare börjar tejprullen avge stark röntgenstrålning. Tilltäckligt stark för att ta en röntgenbild av ett finger och för att få en geigermätare att knastra ordentligt. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Nature och på deras hemsida kan man se en bra video om försöket.

http://www.nature.com/nature/videoarchive/x-rays/

Så tänk på det när du tejpar fast årets julklappar!

Bästa läsare!

Resurscentret i matematik, naturvetenskap och teknik är inne på sitt tredje verksamhetsår. Året inleddes med byte av projektledare. Paula Lindroos, som mycket förtjänstfullt lotsade Resurscentret under de två första mycket hektiska åren, drar sig ändå inte helt bort från verksamheten utan fortsätter som suppleant i styrelsen. Undertecknad tar över rodret men fortsätter samtidigt sitt arbete på Utbildningsstyrelsen på deltid.
 
Våren har på många sätt varit inspirerande. SIC-seminariet i början på februari var välbesökt och visade att lärarna fortsättningsvis är intresserade av och gärna deltar i fortbildningar och seminarier. Den goda responsen på vår verksamhet har under våren varit ett glädjeämne för oss som arbetar i Resurscentret.
 
Fortsättningsvis söker vi idéer och inspiration via samarbete med bl.a. Lumacentret och våra nordiska kolleger. I slutet på mars besökte Resurscentret Göteborg, som är hemorten för det rikssvenska matematikcentret, Chalmers Fysikaliska leksaker m.m. Och i början på april genomfördes en extern utvärdering av vår verksamhet. Resultaten från utvärderingen har vi ännu inte fått, men vi ser men stor förväntan fram emot dem.
 
Samtidigt som våren sakta men säkert gör sitt intåg vill jag önska er god slutspurt inför kommande sommarledighet!
 
Henrik Laurén
 
Projektledare
 

Experimentklubb på Sarlinska skolan

Under våren har Resurscentret ordnat en experimentklubb för årskurs nio på Sarlinska skolan i Pargas. Klubben ordnades på skolan åtta eftermiddagar under vilka deltagarna på experimentell väg fått bekanta sig med olika fenomen och begrepp såsom aggregationstillstånd, energiövergångar, supraledare och kromatografi. Eleverna har också fått se hur en titrering går till och bekanta sig med flytande kväve och torris. Klubben avslutades med ett besök till Åbo Akademi 22.4 där deltagarna bl.a. fick tillverka papper och äta glass gjord med hjälp av flytande kväve.

Efterfrågan på naturvetenskapsklubbar har varit stor och RC i Åbo strävar till att ordna en klubb per termin i Åboregionen, i den ordning som önskemålen kommer in.
Tag kontakt med Kerstin Fagerström för att reda ut möjligheterna att ordna en experimentklubb på din skola.

Fysik med tankens kraft

Mats Braskén har funderat ut ett antal tankeexperiment som kan vara intressanta att testa sig själv och sina elever med!

Mindstorms studiecirkel i samarbete med Heureka

Torsdagen den 16 april kl 15 samlades en grupp lärare på Heureka i Vanda för att bygga Lego. Det var frågan om en studiecirkel med temat Lego Mindstorms NXT som ordnades i samarbete med vetenskapscentrumet Heureka i Vanda. Lego Mindstorms NXT är en serie Lego-byggsatser som möjliggör konstruktion och programmering av robotar som kan fås att göra nästan vad som helst, det är endast fantasin som sätter begränsningar. Vad har då detta med skolan att göra? Inkorporering av Lego Mindstorms i undervisningen är ett utmärkt sätt att utveckla elevernas planeringsförmåga, logiska tänkande och kreativitet samtidigt som det ger en introduktion till programmering och automation.

Studiecirkeln pågick i fyra timmar, varav den största delen av tiden ägnades åt olika programmeringsuppgifter som att få roboten att starta på ljudsignal och hållas innanför ett markerat område. När klockan slog sju var de flesta deltagarna fortfarande upptagna med sina robotar och det var med uppenbar motvilja som robotarna plockades i sär och delarna sattes tillbaka i sina lådor.Det kommer att ordnas en del två av studiecirkeln i augusti och det finns fortfarande möjlighet att komma med. Målet med dessa studiecirklar är att Lego Mindstorms skall sprida sig till olika skolor Svenskfinland och aktivera lärare och elever.

Tanken är att under hösten starta klubbar och valfria kurser kring Lego Mindstorms och att detta kan ge upphov till lag som kan delta i framtida tävlingar. Att tävla i konstruktion av Mindstorms-robotar är en ganska stor grej i många länder och det finns en hel del internationella tävlingar i olika grenar.

Optiska vitmedel i tvättmedel

Berit Kurtén-Finnäs har utarbetat en laboration kring de optiska vitmedel som är vanliga i tvättmedel och på nya kläder.

Radikaler och Antioxidanter

Detta material producerat av Otto Långvik har även publicerats i en lite annan version i samband med SIC2009-materialet. Men här följer i alla fall en utförlig beskrivning av laborationer med antioxidanter och radikaler.

Resurscentret siktade mot stjärnorna – och överraskades av Merkurius

I år är det exakt 400 år sedan Galileo Galilei konstruerade sitt första teleskop. Man kan inte säga att Galileo skulle vara teleskopets uppfinnare, men med hjälp av hans förfinade produkt var han den första som publicerade bilder på månen sedd från ett teleskop. Vi vet alla hur Galileos upptäckter – tillsammans med teleskop av olika former - varit med om att bygga upp den bild vi idag har av vårt universum. Vi firar även andra jubileumsår i år; det är 200 år sedan Charles Darwin föddes och det är 150 år sedan han publicerade sitt verk ”Om arternas uppkomst”. Dessa ovannämnda tre jämna år är några av orsakerna till att Det internationella astronomiåret 2009 uppmärksammas och firas runt om i världen. Resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan ville vara med på ett hörn och ordnade tillsammans med samarbetspartnerna Palmenia och LUMA-centret vid Helsingfors universitet en astronomivecka för finlandssvenska lärare och elever. Astronomiveckan gick av stapeln den 20-23 april.

Astronomiveckan inleddes med ett heldagsseminarium för astronomiintresserade högstadie- och gymnasielärare. Ett drygt trettiotal lärare – med god spridning från Pedersöre i norr, via Ekenäs i sydväst till Lovisa i öster – samlades i HU:s undervisningssalar den 20 april. På programmet stod ett antal föreläsningar, workshops och planetobservationer. Dagen var indelad i tre huvudteman: teori, tillämpningar och direkta undervisningsknep. FD Thomas Hackman föreläste allmän astronomi i sin session om ”Stjärnorna och deras utveckling” medan docent Claus Montonen tog sig an ”Kosmologi ur den moderna fysikens perspektiv”. Efter detta fick seminariedeltagarna under ledning av Stefan Söderholm från Fastrax LTD bekanta sig med hur GPS- och satellitnavigeringssystem fungerar. Och på tal om satelliter – Mårten Ström från Space Systems Finland – kunde senare på ett ledigt och humoristiskt sätt ge deltagarna en inblick i finsk rymdindustri. Man kan än en gång konstatera att vi finländare är ett blygsamt släkte – vi gör inte stor sak i att exempelvis Herschel-teleskopets spegel är slipad i Finland. Då teleskopet skjuts upp i slutet av maj 2009 blir det det största teleskop (3,5 meters spegel) som någonsin skjutits upp i rymden. Som huvudföreläsare och inspiratör under seminariet och astronomiveckan fungerade Dr Francisco Diego från University College London. Diego är vice president för UK Association for Astronomy Education och dessutom Fellow of the Royal Astronomical Society. Han är en stor popularisator av astronomi och har bland annat figurerat som sakkunnig i TV-dokumentärerna Stephen Hawking's Universe och BBC:s The Planets.

Seminariedeltagarna stiftade först bekantskap med Diego under lunchpausen då det fanns möjlighet till planet- och solobservationer utomhus. Vi fick se på en vacker baklyst Venusskära – och nytt för många var att Venus syns tydligt (till och med med en vanlig fältkikare) mitt på ljusa dagen. Ivriga soldyrkare kunde konstatera att solen för tillfället uppvisar ovanligt lite aktivitet; inga solfläckar syntes med några små protuberanser kunde iakttas med H-alpha-teleskop. Den fullspäckade dagen avslutades med Diegos föreläsning “Creation by evolution: assembling the Universe from the simplicity of pure energy to the complexity of the human brain” där han under två intensiva timmar gick genom universums utveckling – från Big Bang till dagens datum – under de 13,7 miljarder år sedan tidens begynnelse.

Under seminariedagen konstaterade arrangörerna att vädrets makter för en gångs skull inte spelade oss ett spratt. Som pricken på i:et avslutades hela dagen - under de mörka småtimmarna - med planet- och stjärnobservationer på Gymnasiet Lärkans tak.

Astronomiveckans inledande dag hade lärare som målgrupp. Under resten av veckan var det elevernas tur. På tisdagen föreläste och diskuterade Diego med intresserade och ivriga gymnasieelever från huvudstadsregionen. Ungefär 200 elever samlades i Gymnasiet Lärkan där man under Diegos ledning diskuterade Big Bang och universums evolution. Eleverna var ivriga – det var svårt att få tyst på frågorna trots att den reserverade tiden överskreds rejält. På onsdagen stod högstadieeleverna i tur; konceptet var detsamma som under tisdagen och Diego kunde med van hand tala också till de yngre eleverna. Några elever från Sökövikens skola hade under sin lärare Ann Charlotte Rydgren ritat bilder som Diego använde i sitt framförande.

Södra Finland var nu tillräckligt Big Bangad. Skribenten och Diego styrde kosan till Österbotten. På torsdagskvällen togs vi emot av entusiaster från den lokala amatörastronomföreningen Andromeda. Våra värdar visade stolta upp sitt nya observatorium och utställningen i Meteorian på Söderfjärden strax söder om Vasa. Meteorian är en utställning och ett astronomiskt observatorium byggt i en gammal riemiljö. Meteorian har byggts upp i en välbevarad stockria som flyttats ut på den 520 miljoner år gamla meteoritkratern på Söderfjärden. Döm allas förvåning då vi mitt under den ljusa kvällen – med hjälp av Diegos trixande och speciallösningar - fick oss en vacker titt på Merkurius. Det var första gången som många av de aktiva amatörastromerna såg Merkurius, vilket också firades med att korka en flaska…

Astronomiveckans sista dag inleddes med föreläsning och diskussion tillsammans ett hundratal gymnasielever från Vasa och Korsholm. Eleverna var aningen blyga i början, men då temat gick in på möjligheter till avancerade livsformer i universum tog diskussionen fart. En av eleverna tog upp Drakes spekulativa ekvation – vilken Diego avslutningsvis förklarade och diskuterade tillsammans med eleverna.

Samarbetsgruppen RC/LUMA är tacksamma för det ekonomiska understöd som beviljats denna storsatsning. Magnus Ehrnrooths stiftelse och Utbildningsstyrelsen har fungerat som huvudfinansiärer.

Flickor och teknologi -dag

En flickor och teknologi -dag ordnades i samarbete med Teknologiindustrin, Väståbolands stad och Åbo Akademi (IT-avdelningen och KT-avdelningen vid Tekniska fakulteten).
Nästan 50 flickor från Sarlinska skolan fick, tillsammans med lärarna Eva Holmberg och Christa Andersson, bekanta sig med teknologistudier.

TV-nytt var med under dagen och programmet kan ses på http://arenan.yle.fi/video/436080

I Meddelanden från Åbo Akademi finns också en artikel om dagen:
http://www.abo.fi/meddelanden

Programmet för dagen finns bifogat.

Fortbildningsdag i Vasa för kemilärare

Kemilaborationer i mikroskala - Försök att förstå!

Fortbildningsdag i kemi med fokus på förståelse med bidrag från laborationer. Christer Gruvberg inleder dagen med en presentation som behandlar kopplingen mellan experimenten och förståelsen för kemin bakom dem. Temat ligger till grund för hans doktorsavhandling inom kemins didaktik som han lade fram i december 2008. Resten av dagen ägnas åt laborationer i mikroskala och bygger på deltagarnas egen aktivitet. Försöken är snabba, njutbara och skapar vilja att förstå fenomenen, de ger erfarenheter som de lärande kan återerinra sig senare när de studerar i läroboken.

Försöken är valda att exemplifiera en variation av upplevelser. Några exempel:
En färggrann diffusion som innehåller syra/bas, redox, jämvikt, Le Chatelier och överskridande av löslighet.
Kolorimetrisk bestämning, med ögat som detektor, av molariteten hos en nyberedd lösning.
Bestämning av salthalten i havsvattenprover från hela världen genom titrering a´la Mohr.
Observation av Fe2+ och OH – bildning på en korroderande stålplatta.
En aluminiumfolies tjocklek uttryckt både i mikrometrar och antal aluminiumatomer.
Bestämning av buffertkapaciteten i sjövatten genom gastitrering.

Utbildare Christer Gruvberg, FD i kemi med inriktning mot ämnesdidaktik.
Högskolan i Halmstad, Göteborgs Universitet och Hvitfeldtska gymnasiet

De första 20 anmälda ryms med. Sista anmälningsdag 27.11

Fysikaliska aptitretare på MAOL:s höstdagar i Nådendal

Resurscentrets fysiker Mats Braskén och Jonas Waxlax bjöd på fysikaliska aptitretare under en workshop som hölls på MAOL:s höstdagar i Nådendal den 9-10 oktober.

Med fysikalisk aptitretare avses att inleda en fysiklektion med att genast försöka fånga elevernas intresse genom att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande experiment, är att det skall vara enkelt att utföra och ge ett resultat som lockar till diskussion.

Under workshopen fick ett drygt tiotal lärare, både på högstadie- och gymnasienivå, pröva aptitretare från mekaniken, värmeläran, vågrörelseläran, vätskors och gasers egenskaper samt astrofysiken.

I bilagan finns workshopens aptitretare samlade (utrustning, utförande, diskussion). Det är bara att gripa gaffeln an...

Kemin idag samlade lärare i Åbo

KEMIN IDAG – KEMIA TÄNÄÄN fortbildningstillfälle för kemilärare arrangerades i år i ÅBO 9.10. Fortbildningsdagen arrangeras årligen och koordineras av Kemianteollisuus .r.y – Kemiindustrin r.f. i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Helsingfors universitets center för kemilärarutbildning. Arrangemangen sköttes i år av Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan, Åbo Akademi, Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola samt MAOL:s Åboavdelning.

Kemin idag samlade över 100 lärare och forskare. Dagen erbjöd vägledning rörande kemiinriktad utbildning i Åbo, aktuell information om kemiindustrin, om forskning och tillämpningar med inriktning på kemi samt om biomaterial och grön kemi.

Nedan finns några filer bifogade från de föredrag/workshoppar som hålla på svenska.

På adresserna www.chemind.fi samt www.opetin.fi finns mer material från de övriga programmet.

En intervju med professor Reko Leino, som höll en föreläsning om Grön kemi finns på
http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=169485

Klubb: Från fysik till teknik

Vår vardag är fylld av elektronik: mobiltelefoner, datorer och bilar. Att det allt i slutändan grundar sig på grundläggande fysik är något man inte alltid tänker på.

För att visa på kopplingen mellan teknik och fysik har ett nytt klubbkoncept lanserats med namnet från fysik till teknik. Den första versionen av klubben startades i september på S:t Olofsskolan i Åbo. Under klubben kommer bl.a. Följande teman att behandlas: ledare, halvledare och isolatorer, solpaneler, magneter och induktion, elektroniska komponenter, logiska kretsar och Lego Mindstorms programmering

Klubben ordnas nu för elever i årskurs nio men materialet torde, med små modifikationer, även lämpa sig för gymnasiet. Klubbmaterialet med laborationsbeskrivningar kommer senare att finnas tillgängligt via www.skolresurs.fi.

Erik Holm, Åbo

Lektionstips från Heureka

Bifogat är två lektionstips från HEUREKA (www.heureka.fi). Det ena handlar om spannmålsteknologi och det andra om separation av DNA.

Nöjesfältfysik på Power Park

Nedan finns nedladdningsbart material som lärare kan använda för att förbereda ett fysikrelaterat besök på nöjesfält. Materialet är utarbetat för Power Park i Alahärmä (www.powerpark.fi) men borde fungera med enkla modifikationer på motsvarande attraktioner som borde finnas på de flesta nöjesfält.

Vi rekommenderar att ett grundligt förarbete görs med hela gruppen i god tid före besöket och att tillräckligt med tid reserveras för efterarbete.

Om skolan inte har egna sensorer kan sådana lånas via Resurscentret.

För alla typer av frågor, ta kontakt med Mats Braskén (mats.brasken@skolresurs.fi).

Problemlösningsuppgifter

Detta är en samling problemlösningsuppgifter utvalda ur två kompendier (Individuell problemlösning i klassen, Mera problemlösning i klassen) skrivna av Lars Burman. Kompendierna utgavs av Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi 1996 respektive 1997. Uppgifterna har överförts till digital form och omarbetats en aning för att bättre passa in i vår tid.
Samlingen uppgifter var ursprungligen ett resultat av PUMA-projektet, vilket bedrevs åren 1993-1997 i samarbete mellan Institutionen för lärarutbildning och Vasa övningsskolas högstadium. Avsikten med projektet var att utveckla matematikundervisningen beträffande inlärning och undervisningsmetoder som utvärdering.

Lek och allvar i kemi, fysik och teknik (SOMMARKURS 8-9.6 i Vasa). Anmäl dig senast 4.5!

Lek och allvar i fysik och teknik erjbuds 8-9 juni i Vasa.

För närmare information se bifogade fil.

Du anmäler dig genom att fylla i formuläret på http://www.skolresurs.fi/node/977 senast den 4 maj!

Välkommen på fortbildning!

Miniproblem inspirerade av Paul Hewitt – med svar

I bilagan finns några miniproblem som kan vara intressanta att fundera på och använda i undervisningen. I bilagan finns även de korrekta svaren med kommentarer.

Naturen - fysikens ursprungliga inspirationskälla

Ibland är det lätt att glömma att naturvetenskapen fick sin början i att någon systematiskt observerade det som skedde i naturen och försökte finna naturliga förklaringar till det de såg. Att se och förstå orsaken bakom olika naturfenomen, så som regnbågen, himlens skiftande färger och åskan, kan därför än i dag tjäna som inspirationskälla, speciellt i de stunder när man känner att naturvetenskapen reducerats till att bli en teknologins tjänare.

I bilagan ges en kort lista över några naturfenomen som de flesta människor troligen sett och kanske funderat över. Det är min erfarenhet att naturfenomen väcker ett allmänt intresse och kan tjäna som utgångspunkt för diskussioner, funderingar, vidare sökande och experimenterande. Ett gott råd på vägen: låt själva sökandet efter svaren vara det viktiga, inte att finna den slutliga, fullständiga förklaringen (vilken förvånande ofta ännu idag kan vara ofullständigt känd).

Sommarteknikläger i Nykarleby för flickor 11-13 år

Projektet NaturligtVis och Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan arrangerar med stöd från Mangnus Ehrnrooths stiftelse ett teknikläger för flickor med temat: Innovativa idéer och kreativt arbete med betong.

Det finns ännu några lediga platser kvar så anmäl dig snarast!

Svar på knepiga frågor i vardagskemi

Författare:

Kerry K. Karakstis och Gerald R. Van Hecke

Förlag:

Academic Press

ISBN:

0124001513

Recension:

Som kemist eller kemilärare får man ibland en fråga som börjar med: ”Du som är kemist vet säkert....”. Hjärtat börjar dunka lite extra, svetten bryter ut och känslan av brister i de egna kunskaperna kommer upp till ytan. Kemi är dock ett oerhört brett kunskapsområde inom vilket få av oss, om alls någon, behärskar allt. Inte ens om det rör sig om att förstå och kunna förklara vardagsnära fenomen och tillämpningar. Eller kanske allra minst just då. Våra studier i kemi har ofta varit rätt teoretiska och kopplingen mellan teorin och verkligheten har saknats.

En bok som kan vara till nytta för oss kemilärare och som ger oss själva förklaringar till en del vardagskemi är ”Chemistry connections. The chemical basis of everyday phenomena” av Kerry K. Karakstis och Gerald R. Van Hecke. Båda författarna undervisar i kemi vid Harvey Mudd College och har doktorerat inom fysikalisk kemi.

Fenomenen som förklaras i boken är grupperade utgående från vilken kemi de bygger på, vilket underlättar för en lärare att hitta vardagsexempel till den egna undervisningen. Boken innehåller exempelvis avsnitt med rubriker som berör kemisk jämvikt, intermolekylära krafter, reaktionstyper, faser och fasomvandlingar. Förklaringar till de olika fenomenen finns på två nivåer, en mera allmän och en som tränger djupare in i kemin bakom fenomenet. Många av svaren kompletteras med en referenslista och/eller tips om web-adressen, vilket ger den intresserade möjlighet att ytterligare fördjupa sig.

Några fenomen som förklaras i boken är t.ex. hur en lavalampa fungerar och vad den innehåller, hur man producerar dimma och rök på en teater, varför bomull suger i sig vatten och torkar så långsamt, varför man tillför EDTA till vissa kommersiella salladsdressingar osv. osv. Fenomenen som behandlas är många.

Ett litet smakprov på ett fenomen som förklaras i boken är följande; Varför hjälper inte vatten alltid mot den brännande känslan i munnen då man ätit chili peppar? Förklaringen hittar man i polaritet och löslighet. För att vatten skall ha en ”kylande” effekt på den brännande känslan man får i munnen då man ätit en stark krydda, måste den verksamma komponenten i kryddan vara vattenlöslig och därigenom ”spädas ut” då man dricker vatten. D.v.s. starka polära smakämnen kan vi mildra effekten av med vatten medan opolära smakämnen måste spädas ut med ett opolärt lösningsmedel, såsom alkohol eller olja. Många ”heta” kryddor är opolära och löser sig därför dåligt i vatten. Några exempel på sådana piperin, den aktiva komponenten i vit- och svartpeppar, och capsaicin som finns i röd och grön chilipeppar men också i paprika. Vatten kan bara temporärt lindra den brännande effekten av dessa kryddor eftersom de opolära komponenterna inte löser sig i det polära vattnet. Vill man mildra deras brännande effekt är det effektivare att kombinera kryddan med exempelvis grädde eller en alkoholhaltig dryck.

Jag rekommenderar varmt boken och tycker att den gärna kan finnas i skolans hylla. Boken går t.ex. att beställa via Adlibris, tyvärr inte helt billig. Priset är 41.30 €.

Berit Kurtén-Finnäs

UppTek – naturvetenskap och teknik som tillval i högstadiet

Ungdomar har aldrig varit så intresserade av teknik och naturvetenskap som de är i dag (mobiltelefoner, datorer, klimatförändringar etc.). Ändå har vi problem med att rekrytera svenskspråkiga studerande till utbildningar inom matematik, naturvetenskap och teknik. För att vara med och uppmuntra elever att intressera sig för dessa ämnen satsar Resurscentret kraftigt på att stöda skolor och lärare som går in för att stärka naturvetenskapen som tillvalsämne i högstadiet genom ett program som vi kallar ”UppTek”.

I UppTek utnyttjas de möjligheter som läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen ger. Utgångspunkterna är bl.a. temaområdet ”Människan och teknologi”, läroplansgrunderna i fysik, kemi och biologi samt valfria ämnen i timfördelningen. Vetenskaps- och teknikprogrammet UppTek har utvecklats utgående från konceptet ”Multikulturell science” som använts i Botby högstadium under ledning av dr Ingvar Stål i flera års tid. Multikulturell science är ett valbart ämne, som genomförs i årskurserna 8 och 9 och som omfattar hela 18 moduler. Av skolans elever väljer 30–35 % att studera ämnet. Utgående från multikulturell science har UppTek genomförts i Sursiks högstadium i Pedersöre med 36 elever indelade i 2 grupper i årskurs 9 och med ett mindre antal moduler. Vår förhoppning är att få med så många som möjligt av de finlandssvenska högstadierna från hösten 2010.

Målsättningen är att bygga upp ungdomens intresse för teknik och naturvetenskap genom att introducera dem i naturvetenskapliga och tekniska arbetsmetoder och ge dem möjlighet att bl.a. lösa utmanande konstruktions- och programmeringsuppgifter som förutsätter såväl fantasi som uthållighet.

I UppTek-verksamheten ingår bl. a. olika fysikaliska och kemiska experiment, bioteknik, digitalteknik, astronomi och geologi. En viktig ingrediens i programmet är Lego Mindstormsverksamheten som är uppbyggd så att ungdomarna tränas i lagarbete och lär sig arbetsfördelning. En delmålsättning är att ungdomarna skall få resa till olika tävlingsplatser och inte minst är det fråga om att skapa ett bredare intresse för teknik och naturvetenskap genom att arrangera ett finländskt Lego-robotmästerskap i Heureka i en miljö som presenterar ett brett och spännande spektrum av teknisk-naturvetenskapliga uppgifter och utmaningar. En annan viktig målsättning är att skapa intresse för projektet inom industrin och ge ungdomarna möjlighet att bekanta sig med industriell verksamhet.

På adressen www.botbyscience.com kan man läsa mer om UppTek och multikulturell science.

Webbtidningen MyScience lanserad!

Webbtidningen för ungdomar Kreativ (www.helsinki.fi/kreativ) och dess systertidning Luova (www.helsinki.fi/luova) har fått ännu en ny familjemedlem i den engelskspråkiga webbtidningen för ungdomar MyScience (www.myscience.fi). MyScience lanserades fredagen den 26 april 2010 och riktar sig till en internationell publik. Tidningen drivs i första hand av LUMA-centret vid Helsingfors universitet, men har också en koppling till stiftelsen Teknikakademien som bland annat delar ut Millenniumpriset.

I MyScience kommer ungdomar att vara i rampljuset. Det kommer att finnas mycket artiklar skrivna av ungdomar samt intervjuer där de berättar om sina hobbyer, skolan, resor och om livet allmänt. Och naturligtvis om sina intressen för naturvetenskaper och teknik.

- Det som jag kan lova nu är att de unga själva kommer att synas i tidningen klart och tydligt, det vill säga de gör artiklar och bloggar och intervjuar andra ungdomar, säger tidningens webbredaktör Veli-Matti Vesterinen.

Text och bild: Venla Sandgren

ABI-labbkurs sommaren 2010

Den 19:e laborationskursen i kemi och fysik för abiturienter arrangerades den 2-6.8.2010 i Åbo. Kursen där 24 elever deltog, från 13 olika gymnasier runtom i Svenskfinland, arrangerades i samarbete med Resurscenter och Åbo Akademi. Den populära abikursen gav igen en bra möjlighet för eleverna att bekanta sig med de olika ämnena och ämnesområdena. Konceptet för kursen var i stort sett likadant som tidigare år. Eleverna delades upp i tre grupper och man hade varje dag en laborationsuppgift vid ett av de fem labben, analytisk kemi, fysik, fysikalisk kemi, oorganisk kemi samt organisk kemi och teknisk polymerkemi som hade en gemensam labb. Eleverna satt också på fyra föreläsningar vars tema var vibrationsspektrometri, polymerkemi, bioraffinering av träd och supraledning. Föreläsningarna och laborationerna uppfattades som mångsidiga och intressanta.

Eleverna fick också besöka Top Analytica i Åbo där de fick höra en kort översikt av företagets verksamhet samt därefter bekanta sig med instrumenten och principen bakom de olika teknikerna samt vad de kan användas till. Besöket gav ett bra tillfälle för eleverna att bekanta sig med vetenskaplig aktivitet utanför det akademiska samhället. Som helhet var kursen lyckad och kommer säkert att påverka elevernas val av studie¬inriktning. Detta mycket tack vare de trevliga labb-assistenternas och föreläsarnas förmåga att väcka intresse och inspirera naturvetenskapligt intresserade elever.

Otto Långvik

Anmälningar till My Camp tas emot fr o m 15 oktober

Fr o m den 15 oktober kan ungdomar skicka in ansökningar till MY Camp 2011.

Läs mer i bifogade dokument (pdf och doc) och sprid gärna informationen!

Behöver du inspirerande material till din undervisning i fysik och kemi i åk 1-6?

Vi kan nu tack vare ett understöd från STV stöda fysik- och kemiundervisningen i åk 1-6 i våra skolor. Klasslärare Anna Karin Jern har utarbetat ett materialpaket, en rekommendationslista som kan behovanpassas. Skolan betalar själv halva priset 50%. Intresserade skolor fyller i blanketten nedan och postar den till
Resurscentret.

Ytterligare information fås av projektkoordinator Kerstin Fagerström

FLL final 2010

Lördagen den 13 november ordnades den första finländska finalen i ”FIRST LEGO League” i Stjärnhallen i Nykarleby. FLL är ett stort internationellt koncept som innebär att tusentals lag runt om i världen under en period jobbar intensivt kring något tema, vilket i år var hälsa och sjukdomar.

Tävlingsperioden pågår under åtta höstveckor då deltagarna ska utföra ett antal uppgifter. Dels ska de fördjupa sig i något område inom årets tema och föreslå en lösning på något konkret problem inom detta. Till exempel valde ett av årets lag, ”Robotligan” från Bosunds skola i Larsmo, att fördjupa sig i diabetes och föreslog en automatisk blodsockermätare och insulinspruta som enkelt kunde fästas på huden för att underlätta livet för diabetiker. En annan del av tävlingen går ut på att marknadsföra sin produkt på bästa möjliga sätt samt att söka sponsorer för sitt projekt genom samarbete med den egna ortens näringsliv.

Förutom dessa allmänna uppgifter gäller det att vara duktig i programmering av LEGO Mindstorms-robotar. De deltagande lagen har under tävlingsperioden haft en specifik tävlingsbana, stor som ett biljardbord, till sitt förfogande med ett antal hinder utplacerae och problem som skall lösas. Programmeringskunskaperna testas genom en teoretisk presentation av lagens programmeringslösingar, samt det mest spännande tävlingsmomentet då två lag åt gången duellerar på var sitt tävlingbord för att under två och en halv minut lösa så många av uppgifterna som möjligt. Intensiteten i dessa dueller är svår att beskriva med ord, den bör upplevas! Trots att Nykarlebylaget ”Golden Cow” vann den teoretiska programmeringskategorin visade det sig att den robot som klarade sig bäst ute på banan tillhörde ett annat Nykarlebylag, ”Rosa bandet”. På basen av denna vinst samt goda resultat i de övriga kategorierna blev Rosa bandet till slut totalsegrare och får representera Finland i den skandinaviska finalen den 4 december i Grimstad i södra Norge. Grattis till vinnarna!

Läs mer och se bilder på http://www.ot.fi/Story/?linkID=133174

Läs mer om FLL på www.hjernekraft.org! Ta kontakt med oss på Resurscentret om ni är intresserade av att delta nästa år!

Fysikaliska utmaningar

Göran Grimvall är en numera pensionerad professor från KTH, som allt sedan 1978 försett ingenjörstidningen Ny teknik med vad han kallar för ”Miniproblem”. Här följer några av Görans problem, hämtade från hans mycket underhållande bok ”Brainteaser Physics”.

1. Du sitter i en liten båt som flyter i en swimmingpool. Om du kastar ditt medhavda ankare i vattnet, kommer då vattennivån i poolen att stiga, sjunka, eller förbli oförändrad?

2. Framför dig ligger en hög med identiska fysikböcker (med hård pärm). Du börjar stapla böckerna enligt bilden. Hur många böcker behöver du stapla för att den vänstra kanten på den översta boken skall ligga utanför bordskanten?

3. En motståndsstege löds ihop av identiska motstånd enligt bilden. Vilken resistans visar en mätare som kopplas mellan A och B, om stegen består av sju steg?

4. En öppen tunna kan fyllas på med en kran ovanifrån och tömmas genom ett hål i bottnen. En full tunna kan tömmas genom hålet på 9 minuter. Med hålet stängt, kan
tunnan fyllas med hjälp av kranen på 8 minuter. Hur länge tar det att fylla tunnan om både hålet och kranen är öppna? (Ett lite mer utmanande problem).

Läs tips och lösningar i bilagan!

Hälsningar från Heureka!

Vetenskapscentret Heureka är känt bland de flesta finländare och många elever besöker vetenskapscentret under sin skoltid. Det man kanske inte tänker på är att Heureka inte bara är utställningar utan också skapar mycket program som riktar sig till skolgrupper och andra grupper som besöker oss. Jag tänkte här berätta lite om verksamheten på inlärningscentret och ge min rekommendation ur programutbudet för inkommande läsår. Närmare information finns på hemsidan www.heureka.fi.

Men först ska jag kanske säga något om min egen bakgrund. Jag arbetar under år 2010 som svenskspråkig Heureka-lärare vid vetenskapscentret. Heureka-lärare är ett koncept som bara funnits några år på Heureka. Tanken är att en lärare får komma till Heureka för att under ett år utveckla Heurekas programutbud för skolgrupper och bidra med sin pedagogiska erfarenhet och kunskap. Att Heureka-lärarjobbet är som ett sorts mellanår från det vanliga lärarjobbet i skolan bidrar till att inlärningscentret har bra kontakt till skolvärlden och program för skolgrupper planeras i enlighet med skolans behov. Innan jag började mitt år på Heureka jobbade jag som lektor i biologi och geografi i Lagstads skola. Där fortsätter jag efter mitt år här på vetenskapscentret.

Som svenskspråkig Heureka-lärare har jag dessutom ett speciellt intresse för svenskspråkigt programutbud och samarbete med svenskspråkiga aktörer inom utbildningsvärlden, bl.a. Resurscentret. Jag arrangerar träffar och fortbildning för svenskspråkiga lärare. Hör gärna av dig om du har idéer på fortbildningstema!
Under det gångna halvåret på Heureka har jag koncentrerat mig på eutrofiering i Östersjön. Från och med hösten kommer vi att erbjuda programmet Påverka vattendragen som främst riktar sig till högklasser. Man undersöker vardagskemikaliers roll i eutrofieringen. Basteori om eutrofiering behandlas egentligen inte utan vi utgår ifrån att det inom gruppen finns kännedom om eutrofieringens mekanismer. Ungdomarna undersöker fosforinnehållet i olika bekanta kemikalier, såsom schampo, diskmedel och tvättmedel.

På Heureka finns något som kallas för Vetenskap på ett klot. Det är en stor vit boll på vilken man med hjälp av fyra projektorer kan projicera animerade bilder av fenomen på jordens yta, i oceanerna, i atmosfären och på stjärnhimlen. Vetenskap på ett klot är utvecklat av amerikanska NOOA (National Oceanic and Atmospheric Administration) och jag uppfattar det som geografilärarens dröm. Man kan till exempel visa globala havsströmmar, globala temperaturväxlingar under ett år, nattbelysningen på jorden, flygtrafik, bränder och mycket mer. Alltså många fenomen som blir så mycket lättare att förstå då man ser det på ett stort klot. Rymdintresserade kan också bekanta sig med alla solsystemets planeter. Våra guider är duktiga och har mycket att berätta. Shower vid Vetenskap på ett klot hålls ungefär en gång i timmen och är öppen för alla besökare. Under hösten kommer jag att planera en guidning som närmare är anpassad till den nationella läroplanen. Det kommer att bli ett program som kan bokas för skolgrupper. Håll ett öga på när programmet dyker upp i vårt programutbud!

En nyhet i vårt programutbud hösten 2010 är Lärolarvens forksningsfärd som är ett program för yngre barn från förskola till de första skolklasserna. Här bekantar sig barnen med Heurekas utställning med hjälp av en larvrobot som rör sig på en karta. Det otroliga loppet är ett program för högklasser och andra studerande vid andra stadiet. Här får ungdomarna med hjälp av handdatorer röra sig i utställningen och samtidigt fundera på klimatsmarta transportval.

Slutligen vill jag önska er en riktigt fin början på det nya läsåret. Kontakta mig gärna med idéer om samarbete, förslag på fortbilning eller annat!

Hälsningar,

Susanna Björkell
e-postadress: susanna.bjorkell@heureka.fi

Johan Gadolin 250 år

I år har det gått 250 år sedan Johan Gadolin föddes och för att uppmärksamma detta har ett antal utställningar och evenemang arrangerats. Men före vi går till det dagsaktuella tänkte jag att det vore på sin plats att påminna om vem Johan Gadolin var och varför han fortfarande idag är så känd och viktig för oss.

Det var våren 1794 som Johan Gadolin publicerade det verk som skulle göra honom världskänd [1]. Ett år tidigare hade det tilldelats honom ett prov av en obekant, ny, svart, tung mineralbit att undersökas och analyseras. I mineralen hittade Johan Gadolin ett nytt, tidigare okänt grundämne. Eftersom det hittats i Ytterby kallade han ämnet ytterbia, detta förkortades inom kort till yttria. Mineralen benämndes gadolinit till Johan Gadolins ära.

Nuförtiden vet vi att det ämne han egentligen isolerat var yttrium oxid, men kunskapen om att malm och bergarter ofta är oxider och inte rena element var inte fullständigt kristallklart för kemister på 1700-talet. Dessutom föranledde de mera sällsynta jordartsmetallerna en hel del huvudbry för den tidens vetenskapsmän. I detta sammanhang lönar det sig att komma ihåg att Mendelejev publicerade sitt periodiska system först ca 100 år senare, år 1880.

Grundämnet gadolinium blev isolerat först 120 år efter Johan Gadolins födelse av den schweiziske kemisten Jean-Charles-Galinard de Marignac. Han övertalades av den franske kemisten Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran att benämna detta nya grundämne till gadolinium. Namngivningen skedde 1886, 34 år efter Johan Gadolins död. Grundämnet gadolinium är inte speciellt sällsynt, de facto det 43:e mest vanliga grundämnet. Exempelvis så förekommer det 10 gånger mera gadolinium i jordskorpan än jod. Gadolinium används nuförtiden i ett antal tillämpningar, t.ex vid framställning av CD skivor.

Vem var då denne Johan Gadolin och varför återfinner man hans namn i Åbo? Han föddes 1760 i Åbo. Hans far var professor i astronomi och fysik och senare även i teologi vid den dåvarande Akademien. Vid 19 års ålder åkte Johan iväg till Uppsala där han studerade och fördjupade sig i kemi. Efter att han förkovrat sig inom den akademiska gemenskapen fick han sist och slutligen en fullständig kemiprofessur i Åbo år 1797, dit han hade återvänt redan år 1783. Han var en mycket produktiv och dedikerad till sin forskning. De sista åren av hans liv tillbringade han på Sunila gård i Wirmo (fi. Mynämäki).

Utöver karriären i kemi var han aktiv inom ett flertal andra områden bl.a. matematik, fysik, mineralogi, metallurgi och industrialisering. Han var bland annat och grundade Finska Hushållningssällskapet och fungerade som dess ordförande. Han fick många pris, bemärkelser och idkade en aktiv korrespondens med flera andra samtida framstående vetenskapsmän. Men den största bemärkelsen kan i dagens läge gott konstateras vara namngivningen av grundämnet gadolinium. Han är den enda människan vars namn har givits ett stabilt och naturligt förekommande grundämne. Nobelpris kommer och går men grundämnena består.

Lista på evenemang som arrangerats i år:
Gadolinpicknick, 22.5.2010
Gadolindagen, 26.5.2010
Uppvaktning vid Johan Gadolins grav, 5.6.2010
”Sattumuksia Sunilan kartanossa – Gadolinin aikaan” skådespel, 9.7 - 7.8 2010
Hantverkstävling, 5.6 – 8.8.2010
Barnens kemi, 5.8.2010
Geologi-inspirerad naturvandring, 25.9.2010
Gadolinutställning på bibljoteket i Wirmo, 2.10 – 30.10.2010
Gadolinseminarium, 9.10.2010
Gadolinsittning, 9.10.2010

Otto Långvik / Jan-Henrik Smått / Ann-Sofie Leppänen

[1] J. Gadolin, Undersökning af en svart tung Stenart ifrån Ytterby Stenbrott i Roslagen. K. Vetenskaps-akad. nya handl., 1794, 15, 137-155

Kemins år 2011

År 2011 är av FN utsett till Kemins år. Förslaget kommer ursprungligen från IUPAC och UNESCO. Syftet är att lyfta fram kemins betydelse för våra liv och våra levnadsvillkor.

Under året kommer man på olika håll i världen att ordna aktiviteter vars syfte är att lyfta fram kemin betydelse. Med hjälp av olika aktiviteter vill man bl.a. öka allmänhetens förståelse för hur betydelsefull kemin som vetenskap är för människans förståelse av jorden och dess resurser, men också för hur våra levnadsvillkor är så starkt kopplade till innovationer inom kemin. Med kemins år vill man också öka ungdomars intresse för kemi och därmed intresset för fortsatta studier i kemi. En oroväckande trend runtomkring i vår värld är ju det bristande intresset för bl.a. kemi.

Kunskaper i kemi är livsavgörande med tanke på människans fortsatta existens, med tanke på hur vi ska kunna ta hand om jorden på ett bättre sätt och med tanke på nya energilösningar.

På nätet finns en officiell hemsida för kemins år:
http://www.chemistry2011.org/

En finländsk sida finns på adressen
http://www.kemia2011.fi/

och en svensk på adressen
http://www.kemi2011.se/

Kemins år hittar man också på facebook:
http://www.facebook.com/pages/Kemins-Ar-2011/118887701469705

En nordisk kemilärarkonferens kommer att anordnas i Stockholm den 28-29 oktober 2011, med anledning av Kemins år. Mera information om den kommer senare.

Vi vill uppmuntra lärarna att uppmärksamma kemins år på olika sätt under det kommande året. Tips och idéer om sådant man kan göra kan man hitta på nätet under de olika länkarna.

Berit Kurtén-Finnäs

Leksaker och fysik

Alla som undervisar i fysik ställs inför utmaningen att introducera nya och ofta abstrakta begrepp för sina elever (kraft, energi, spänning, ...). Hur eleverna antar och klarar av utmaningen, beror till stora delar på deras motivation och intresse. Leksaker kan vara ett sätt att väcka intresset för fysik. Medan man leker kan man fundera över hur och varför leksaken fungerar som den gör.

Är då leksaker verkligen ”riktig” fysik? Faktum är att de flesta områden i fysik, så som mekanik, värme, vätskor och gasers egenskaper, ljus, ljud, ellära och magnetism, kan belysas med hjälp av någon lämpligt vald leksak (se tabellen nedan). Lägg där till att fysiken bakom vissa leksaker långt ifrån är enkel eller trivial. Lek och insikt utesluter inte varandra!

Läs alla 16 exempel i bilagan!

Nya föreskrifter för kemikaliehantering

CLP, GHS och REACH – några nya begrepp för alla som undervisar i kemi.

Vid årsslutet 2008 antog EU en ny förordning som gäller märkning, klassificering och förpackning av kemikalier och blandningar, den s.k. CLP-förordningen (Classification Labelling and Packing). Denna förordning bygger i sin tur på ett förslag till ett globalt märkningssytem, som godkänts av FN : GHS (Globally Harmonized System of classification and labelling of chemicals). Syftet med det globala märkningssystemet är att öka säkerheten kring kemikalieanvändningen, framför allt i länder som saknar lagstiftning på området.

REACH (Registration, Evaluation, Authorsation and restriction of CHemicals) är en EU-förordning (nr. 1907 / 2006) som berör registrering, bedömning, tillståndsförfaranden och begränsningar av kemikalier. Huvudprincipen är att de som producerar kemikalier ska utarbeta direktiv åt användaren för en säker användning. Enligt denna förordning bör även de som använder kemikalier (bl.a. lärare och elever) känna till skyddsinformationsblad, exponeringsscenarier samt säkerhetsföreskrifter för de kemikalier som de kommer i kontakt med. (http://www.reachneuvonta.fi/Reach/reach.nsf/ )

Den nya CLP-förordningen finns tillgängig på adressen:
http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/ghs_rev02/02files_e.html

Läs mer i bilagan!

Rotationsmekanik med trådrulle

För denna demonstation behöver du en eller flera trådrullar och en flaska såpvatten. Placera rullen på ett jämt underlag. När man drar i tråden kommer rullens beteende att bero på i vilken vinkel man drar. Ifall dragvinkeln är liten kommer trådrullen att rulla i dragriktningen, men ifall vinkeln är stor kommer rullen att rulla bort.

Läs mer i bilagan!

STUDIEBESÖK

Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan hjälper
gärna och ordnar besök för skolklasser till universitet (Helsingfors universitet eller Åbo Akademi) och yrkeshögskolor (Arcada eller Novia). Man kan komma med en eller flera skolklasser och få information om senaste forskning, göra laborationer eller bekanta sig med studier och studiemiljön.

Vi planerar gärna tillsammans med läraren innehållet. Det är möjligt att få resekostnaderna ersatta, tack vare ett reseanslag från Svenska tekniska Vetenskapsakademien och Magnus Ehrnrooths stiftelse, ifall man är beredd att tillsammans med oss planera dagen (innebär att man förbereder besöket med klassen och efteråt bearbetar och utvärderar. Vi önskar att man gör en kort rapport åt oss. På så vis kan vi också förbättra samarbetet mot skolan)

Tag kontakt med oss på Resurscentret för närmare information!

Varför ska det vara så svårt att förstå?

Som lärare vore det guld värt att förstå vad som sker i våra elevers hjärnor när de lär sig och vad som går fel när inlärningen misslyckas. Kognitionsforskare har länge studerat hur vi lär oss nya saker och har bland annat identifierat följande fyra steg:

1. Vi koncentrerar oss på och registrerar hörsel- och synintryck från omgivningen.
2. Vi behandlar intrycken och tänker kring dem i vad som kallas arbetsminnet. Vårt arbetsminnes kapacitet är mycket begränsad och processerna lättstörda.
3. Information som upprepas och/eller knyts till tidigare, lagrad information, har chans att kodas till långtidsminnet. Informationen sägs integreras i existerande kognitiva scheman. En god problemlösningsförmåga, förutsätter ett välfyllt och välstrukturerat långtidsminne.
4. Om steg 1 – 3 lyckas, kan vi i bästa fall också hämta och använda informationen när så behövs.

När man studerar dessa steg inser man att det är många problem som kan uppstå på vägen. Bristande koncentration, överbelastning av arbetsminnet, avsaknad av väsentlig förkunskap, misslyckande i att integrera ny information med tidigare kunskap, problem att hämta lagrad information från långtidsminnet, bidrar alla i slutändan till vad vi som lärare uppfattar som att eleven inte lärt sig det vi vill att de skall lära sig. Kan vi då som lärare underlätta, eller åtminstone inte försvåra, inlärningsprocessen? Av erfarenhet vet de flesta lärare att denna fråga saknar ett enkelt svar. Mer kunskap om vad hjärnforskningen kommit fram till och vad resultaten innebär för ens undervisning kan vara ett första steg på vägen. För detta ändamål är boken ”Why don’t students like school?”, skriven av kognitionsforskaren Daniel T. Willingham, en lämplig startpunkt.

Vill du i grupp fundera kring dessa frågor och hur de kopplar till din undervisning i fysik och kemi, så erbjuder Mats Braskén och Berit Kurtén-Finnäs fortbildning i er skola. Är ni tveksamma om det är något för er skola, kan ni kontakta fysik och kemilärarna på Borgaregatans högstadium i Vasa, för att höra vad de tyckte om ett liknande tillfälle som vi höll våren 2010. Väl mött!

Mats Braskén

Den lärande hjärnan: Hur barnets minne och inlärning utvecklas

Författare:

Torkel Klingberg

ISBN:

9789127119222

Recension:

I sin nyutkomna bok ”Den lärande hjärnan”, beskriver Klingberg hur den växande människans hjärnan formas av sin omgivning och av undervisningen i klassrummet. Han skriver om de relativt nyupptäckta sambanden mellan hjärnas funktion och problem som dyslexi, dyskalkyli, samt bristande koncentrationsförmåga. Vill du veta vad man i dag vet om dessa frågor, från någon som själv är aktiv forskare, läs denna bok.

Den översvämmade hjärnan: En bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden

Författare:

Torkel Klingberg

ISBN:

9789127114081

Recension:

Hur skall elever och lärare förhålla sig till det överflöde av information som finns tillgänglig i dagens värld? Hur påverkas hjärnan av det ständiga informationsflödet? Kan för mycket information vara skadlig? Dessa och många andra frågor behandlas av läkaren och forskaren Torkel Klingberg, docent vid Karolinska institutet, i hans bok ”Den översvämmade hjärnan”. Här får du lära dig om arbetsminnets begränsningar, sambandet mellan inlärningssvårigheter och arbetsminneskapacitet och mycket annat. Rekommenderas varmt, speciellt för oss lärare.

Faradays lag och RC-krets

I bilagan två fysiklaborationer med hjälp av dataloggers och sensorer.

Fortbildning i fysik och kemi för åk 3-6

Skaffa dig verktyg för inspirerande undervisning i fysik och kemi! Undervisar du i fysik och kemi men vill ha tips på hur du kan göra lektionerna inspirerande och begripliga? Med enkla och billiga medel är det möjligt att väcka intresset hos eleverna, kom med på en inspirationsdag och lär dig hur! Kursledaren Anna Karin Jern, jobbar själv som klasslärare och har byggt upp ett materialpaket som hon gärna lär andra att samla ihop och använda. Idén med materialpaketet är att det består av vardagliga saker som alla känner igen (t.ex. sugrör och ballonger) men som med fördel kan användas i undervisningen för att göra ämnena mer begripliga och lätthanterliga.

Målgrupp, tidpunkt och ort: Utbildningen riktar sig i första hand till klasslärare i årskurserna 3-6 men även ämneslärare i årskurserna 7-9 är välkomna. Närstudiedagar ordnas på flera orter våren 2011, se händelskalender för närmare information om program, dagar och orter.

Utbildning i Åbo 26.8
Utbildning i Kristinestad: 12.9
Utbildning i Vasa: 27-28.10

Kursen i Vasa består av två dagar där den första dagen är en kurs där man fördjupar sig i ämnenas didaktik och den rekommenderas varmt för alla lärare som tagit del i Anna Karins inspirationsdag.

Andra orter kan även komma ifråga, följ med i vår Händelsekalender! Utbildningen är gratis för deltagarna, då

Anmälningar tas emot av Kerstin Fagerström
(Fornamn.Efternamn@skolresurs.fi)

Utbildningsstyrelsen deltar i finansieringen.

Fortbildningsdagar för studiehandledare och ämneslärare i Hållbar utveckling

En lärarfortbildning har arrangerats i Hållbar utveckling. Den första dagen var gemensam för ämneslärare och studiehandledare, då behandlades bla studie- och yrkesfrågor. Eftersom 2011 är Kemins år, valde vi Hållbar utveckling som tema. Den kemiska industrin, kemiundervisningen samt energi- och materialfrågor behandlades också. Men vi beaktade också fysiklärarnas behov via kärnkraftverk och solceller.

Mer information om programmet finns i den bifogade filen.

Glas i vattenbalja ur ny synvinkel

Demonstrationen där ett värmeljus placeras under ett glas i en vattenbalja är säkert bekant för många. Försöket kan användas för att rätta till missuppfattningar och illustrera den vetenskapliga metoden. Ett särskilt tack riktas till Johan Lindén för inspiration och idéer för den här artikeln.

Matematik i familjen, Resurscentret söker personer som vill sprida informationen till föräldrar...

Hem och skola har tillsammans med Siv Hartikainen, lektor i matematik, gjort ett material om hur föräldrar kan väcka sitt barns intresse för matematik.

Om du är intresserad av att delta i föräldrarmöten och informera om hur föräldrarna kan väcka sitt barns intresse så tag kontakt med oss på Resurscentret.

Om du är intresserad att komma med anmäl dig till Kerstin Fagerström (fornamn.efternamn@skolresurs.fi)

Materialet finns på Hem och skolas sida:
http://www.hemochskola.fi/Site/Widget/Editor/264/files/Matematik_webb.pd...

Mellanmolekylära krafter och avdunstning

En laboration om avdunstning utgående från temperatursensorer kopplade till TI-84, men lika väl fungerande för alla typer av dataloggers.

Sommarkurs i kemi- och fysiklaborationer för gymnasieelever i Åbo

I sommar ordnas den traditionella ABILABBKURSEN i kemi och fysik för tjugonde gången. För närmare information se bifogade brev med anmälningsblankett. Brevet har också skickats per post till samtliga gymnasier. Kursen finansieras av Svenska kulturfonden.

Sista anmälningsdag är 15 maj.

Syra-bas-titerering med PASCO utrustning

I bilagan ett förslag till titreringslaboration med hjälp av dataloggers och sensorer.

Vernier Video Physics för iOS

I bilagan en text med tips om analys av rörelse med hjälp av iPod Touch, iPhone eller iPad.

2nd Nordic GeoGebra Conference

Den andra nordiska GeoGebra konferensen hölls i Vilnius 30.9-2.10 2011 med deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Estland och Litauen. En liten med naggande god konferens. Den bestod dels av allmänna föreläsningar, dels av workshops.

Av de nyheter som kommit med GeoGebra 4.0. presenterades bl.a.
- GeoGebraTube med vilken du lätt kan dela med dig av dina GeoGebra-filer på nätet (se närmare Aktiv och Share). För dig som vill använda färdigproducerat material så är det www.geogebratube.org som gäller.
- Möjligheten att jobba med två grafikfönster (välj Visa och Graphics 2)

Dessutom gavs en försmak på GeoGebra 4.2 som innehåller en CAS del. En betaversion av GeoGebra 4.2 finns för den ivrige på nätet. Sen väntar vi väl alla på GeoGebra 5.0, som kommer att innehålla 3D. Konferensen var ett ypperligt tillfälle för att låta sig inspireras av andra men också att ta sig tid till att jobba med GeoGebra.

För oss finländare som fortfarande var överraskade över införandet av symboliska räknaren i studentskrivningarna var det intressant att höra övriga nordbor berätta om sina examenssystem. Vi kunde konstatera att vi är på väg åt rätt håll men att vi har en bit kvar att gå.

För den intresserade kan nämnas att nästa nordiska konferens kommer att hållas i Estland nästa höst.

Camilla Söderback

Böcker för lärarrummets kaffebord

Vackert, lättläst och lärorikt, är kanske ord som mer sällan förknippas med böcker som behandlar matematik och fysik. Böckerna ”The Math Book” och ”The Physics Book”, av Clifford A. Pickover, utgör båda glädjande undantag till denna regel.

Båda dessa böcker är kronologiskt uppbyggda och varje uppslag introducerar ett intressant begrepp eller person ur matematikens, respektive fysikens historia. Medan vänster uppslag utgörs av en kortfattad text, så visar höger uppslag en vacker illustration som anknyter till temat. Eftersom varje uppslag utgörs av ett fristående tema, kan man bläddra fritt i böckerna och stanna upp när man ser någon bild som verkar intressant eller läser en rubrik som väcker intresse.

För att ge en känsla av bredden på de teman som behandlas i ”The Math Book”, följer här några rubriker ur boken: Rhind papyrusen, Zenos paradox, Gyllene snittet, Räknestickan, De stora talens lag, Bayes teorem, Minimala ytor, Quaternioner, Boolsk algebra, Hilberts stora hotel, Katastrofteori, Rubiks kub, Fraktaler och Tertris är NP-fullständigt.

En liknande uppräkning av rubrikerna i ”The Physics Book” , ger rubriker som: Big Bang, Batteriet från Bagdad, Laplace demon, Bränsleceller, Gyroskopet, Halkan hos is, Hall-effekten, Groparna i en golfboll, Transistorn, Solceller, Metamaterial, Kosmisk inflation och LHC. Som dessa slumpmässigt valda rubriker visar, kan man bara inte undgå att lära sig något nytt och intressant varje gång man öppnar någon av dessa böcker.

Mats Braskén

Champagne och skinka

I bilagorna hittar du två aktuella exempel på lite mer avancerade fysikberäkningar ur vardagen, champagnekorkens flykt och julskinkans stekning.

DaNa drar igång i Österbotten

Ett stort projekt kring ”datorn i naturvetenskaperna”, DaNa, har dragit igång i Svenskfinland. Några skolor har i ett par års tid jobbat som pilotskolor för att hitta tillämpningar av dataloggers och annan ny teknik i fysik-, kemi- och biologiundervisningen. Sommaren 2011 beviljades samtliga 12 österbottniska gymnasier pengar för att skaffa dataloggers och fortbilda sig kring användningen av dessa genom ett tvåårigt projekt. Meningen är att få med gymnasierna i södra Finland under nästa läsår.

Projektet innebär för de deltagande gymnasierna att det i fösta hand satsas på en flexibel demonstrationsutrustning som kan delas mellan de olika ämnena, och som ska göra det snabbt och enkelt att demonstrera fenomen inom fysik, kemi och biologi. Fortbildning, dokumentation och delande av erfarenheter är viktiga delar av projektet som RC är med och administrerar. Bland annat kommer en större fortbildning att ske i början av juni med fokus på DaNa, men öppen inte bara för de deltagande skolorna utan för alla som är intresserade av dataloggning och ny teknik i undervisningen.

Markus Norrby

Finlandssvenska fysik- och kemidagar

Den 19-21 november samlades cirka 140 glada fysiker och kemister till kryssningskonferens. Finlandssvenska fysikdagar har tidigare ordnats 2007 och 2009 med Fysikersamfundet i Finland rf som huvudarrangör, men denna gång delades ansvaret med Finska Kemistsamfundet rf.

Deltagarna var ganska jämt fördelade över tre olika grupper: studerande och doktorander, grundskol- och gymnasielärare samt lärare och personal från universitet och yrkeshögskolor. Det unika med de finlandssvenska sammanhangen är att alla dessa grupper kunde umgås fritt, oberoende av rang och ställning och konferensen präglades av en varm och familjär atmosfär.

Programmet bestod huvudsakligen av olika vetenskapliga presentationer från vitt skilda områden inom fysik och kemi. Unga forskare presenterade sina projekt med posters och bland annat ordnades en mycket välbesökt utflykt till KTH:s fusionslaboratorium i Stockholm. Där emellan blev det mycket mat och livliga diskussioner runt matborden.

Material från konferensen finns på http://beam.acclab.helsinki.fi/fyskemdagarna.

Markus Norrby

Julens kemi

Här finns lite om julens kemi och förslag på julpyssel med redoxkemi.

http://www.skolresurs.fi/node/1245

Kom ihåg att kolla in alla våra "Månadens molekyl" via

http://www.skolresurs.fi/node/1121

Laborationskurs i kemi och fysik

Första veckan i augusti ordnades den 20:nde laborationskursen i fysik och kemi för blivande abiturienter. Kursen ordnades vid Åbo Akademi och arrangerades av Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan och laboratoriet för Fysikalisk kemi i samarbete med fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik. Huvudsponsor för kursen var Svenska kulturfonden. Det var nu andra året som Resurscentret åtagit sig att arrangera kursen.

Laborationskursen har varit mycket populär och i år antogs hela 36 elever från 15 olika gymnasium med en spridning över hela Svenskfinland. Kursen ger en bra möjlighet för eleverna att bekanta sig med kemi- och fysikstudier vid universitetet. Att kursen är och har varit omtyckt kan ses från det ökande deltagarantalet samt från kursutvärderingen som ges av deltagarna då kursveckan avslutats.

Kursen har huvudsaklilgen bestått av laborationer vid olika laboratorier, men även några föreläsningar, ett studiebesök och kvällsprogram har ingått. Laborationsuppgifterna var av varierande art:

Till exempel en återkommande populär laboration vid analytisk kemi är analys av ett vattenprov, där eleverna fick ta med egna vattenprover hemifrån.

Vid organisk kemi och teknisk polymerkemi fick eleverna tillverka bl. a. polyuretanskum, som de senare analyserade med en spektrometrisk metod vid fysikalisk kemi.

Fysiken hade organiserat fem olika labbar, varav några exempel är bestämning av ljudets hastighet, bestämning av tjockleken på ett hårstrå och elektronens rörelse i ett magnetfält.

Vid oorganisk kemi fick eleverna bekanta sig med lösningskemi, vilket gick ut på att bestämma mängden fosfor i avfallsvatten.

Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingick även detta år den populära schampolabben. Deltagarna framställde sig eget schampo som de senare fick ta med sig hem. En ny laboration detta år var att bestämma läkemedelshalter med hjälp av UV-Vis spektroskopi vid laboratoriet för fysikalisk kemi. Vid laboratoriet för fysikalisk kemi ingår även kvantkemi så eleverna fick även bekanta sig med detta område genom en övning i molekylmodellering. I detta arbete fick eleverna rita upp en molekyl vid datorn samt utföra enklare beräkningar på molekylen, t.ex. optimering av strukturen, beräkning av atomära laddningar etc.

Många elever påpekade att de genom denna kurs fick en bättre bild av olika kemi- och fysikgrenar och att kursen säkert kommer att påverka elevernas val av studieinriktning. Med tanke på den positiva feedbacken som eleverna gav kan det tänkas att intresset för kursen fortsätter att öka de följande åren. Vi hoppas därför att denna goda möjlighet att bekanta sig med universitetsstudierna även ges till eleverna nästa år.

Kerstin Fagersröm

Matteaktivitet i vintermörkret

Målgrupp: Åk 6 − gymnasiet

Material: Lappar numrerade från 1 − 40.

Instruktioner:
• Rada ut lapparna.
• Den som startar måste välja ett jämnt tal t.ex. 6.
• Den andra väljer sedan ett tal som är en multipel av det valda talet eller tal som är en faktor i det valda talet t.ex. 3 eller 24.
• Sedan väljer spelarna turvis en multipel av eller en faktor i det senast valda talet.
• Den som tar det sista möjliga talet vinner.

Tips:
Be eleverna fundera på vinststategier efter ett par spelomgångar.
Eleverna kan spela i lag om två för att få till en matematikdiskussion.

… dessutom ett bra länktips:

www.georgiostheodoridis.se

Camilla Söderback

Nordiska kemilärare möttes i Stockholm 28-29.10

Kemilärarnas Resurscentrum (www.krc.su.se) i samarbete med de Nordiska kemistsamfunden och Nationalkommittén i kemi ordnade en Nordisk Kemilärarkonferens för att fira det Internationella Kemiåret 2011 i Stockholm det sista veckoslutet i oktober i vilken c 200 lärare från alla nordiska länder deltog. Från Finland deltog c.30 lärare, många svenskspråkiga men även de finskspråkiga var representerade.

Konferensen hölls i Kungliga Vetenskaps Akademiens hus, en synnerligen värdig plats med tanke på att Nobel kommitteen sammanträder och även offentliggör nobelpristagarnas namn i denna byggnad som ligger på promenadavstånd från Stockholms universitet.

Programmet var mångsidigt och välanpassat till skolvärlden, föreläsningar och en del av workshopen finns på www.krc.su.se / Kemins ÅR 2011/ Nordic Chemistry teachers.

Presentationer som gjorde speciellt djupt intryck var:

- Per-Odd Eggen som granskade vanliga klassiska elektrokemiska experiment i skolböcker och analyserade dessa ur såväl pedagogiskt som didaktiskt perspektiv och avslutade med några reflektioner över praktiska elektrokemiska tillämpningar i dagens värld.

- Årets nobelpris om kvasikristaller presenterades med både humor och intellektuell skärpa av forskaren Cesar Pay Comez.

- Niklas von Weymarn VTT, Finland redogjorde på ett strukturerat och intressant sätt för forskningen och visionerna inom skogsindustrin i dag, kanske skogen blir vårt gröna guld igen i morgon.

- En speciell upplevelse var skype sessionen med nobelpristagaren Sir Harold Kroto: The impact of GooYouWikiWorld on education and student success. Där denna välrennomerade forskare talade direkt till publiken och publiken kunde ställa frågor och ge kommetarer direkt.

Det bjöds även på ett skådespel i 12 tablåer över kända historiska personer inom naturvetenskap. En otrolig prestation av dessa två personer som bytte roll, från allt mellan alkemister, det äkta paret Pierre och Marie Curie, Antoine Lavosier och Niels Bohr för att nämna några. Med enkla medel, djup kunskap och en stor portion humor presenterades ett urval personer som ställt milstolpar inom naturvetenskapen.

Lördagen var till stor del vikt för workshopar och där fanns säkert något för en var, svårigheten var närmast att välja och att få plats på dessa tillfällen. Det gavs workshopar om allt från att undervisa abstrakta begrepp för elever med inlärningssvårigheter till tips om att använda kökskemi, orbitalteorier och säkerhetsfrågor vid experiment med eld och lågor.

Atmosfären under konferensen var mycket god och jag personligen har hört bara positiva kommentarer, även diskussion om att låta detta bli ett återkommande evenemang fördes i korridorer och under kaffepauser. Ett värdigt sätt att fira Kemins År 2011.

Mariann Holmberg

Sommarkurs 2011: Hållbar utveckling

Den 6–8 juni ordnades en sommarkurs för studiehandledare och ämneslärare med temat ”hållbar utveckling”. Kursen hölls i Åbo och innehöll både vetenskapliga presentationer av olika slag, workshops och studiebesök till företag.

Material från kursen finns samlat på www.skolresurs.fi/sommarkurs2011.