Academic Press
0124001513
Som kemist eller kemilärare får man ibland en fråga som börjar med: ”Du som är kemist vet säkert....”. Hjärtat börjar dunka lite extra, svetten bryter ut och känslan av brister i de egna kunskaperna kommer upp till ytan. Kemi är dock ett oerhört brett kunskapsområde inom vilket få av oss, om alls någon, behärskar allt. Inte ens om det rör sig om att förstå och kunna förklara vardagsnära fenomen och tillämpningar. Eller kanske allra minst just då. Våra studier i kemi har ofta varit rätt teoretiska och kopplingen mellan teorin och verkligheten har saknats.
En bok som kan vara till nytta för oss kemilärare och som ger oss själva förklaringar till en del vardagskemi är ”Chemistry connections. The chemical basis of everyday phenomena” av Kerry K. Karakstis och Gerald R. Van Hecke. Båda författarna undervisar i kemi vid Harvey Mudd College och har doktorerat inom fysikalisk kemi.
Fenomenen som förklaras i boken är grupperade utgående från vilken kemi de bygger på, vilket underlättar för en lärare att hitta vardagsexempel till den egna undervisningen. Boken innehåller exempelvis avsnitt med rubriker som berör kemisk jämvikt, intermolekylära krafter, reaktionstyper, faser och fasomvandlingar. Förklaringar till de olika fenomenen finns på två nivåer, en mera allmän och en som tränger djupare in i kemin bakom fenomenet. Många av svaren kompletteras med en referenslista och/eller tips om web-adressen, vilket ger den intresserade möjlighet att ytterligare fördjupa sig.
Några fenomen som förklaras i boken är t.ex. hur en lavalampa fungerar och vad den innehåller, hur man producerar dimma och rök på en teater, varför bomull suger i sig vatten och torkar så långsamt, varför man tillför EDTA till vissa kommersiella salladsdressingar osv. osv. Fenomenen som behandlas är många.
Ett litet smakprov på ett fenomen som förklaras i boken är följande; Varför hjälper inte vatten alltid mot den brännande känslan i munnen då man ätit chili peppar? Förklaringen hittar man i polaritet och löslighet. För att vatten skall ha en ”kylande” effekt på den brännande känslan man får i munnen då man ätit en stark krydda, måste den verksamma komponenten i kryddan vara vattenlöslig och därigenom ”spädas ut” då man dricker vatten. D.v.s. starka polära smakämnen kan vi mildra effekten av med vatten medan opolära smakämnen måste spädas ut med ett opolärt lösningsmedel, såsom alkohol eller olja. Många ”heta” kryddor är opolära och löser sig därför dåligt i vatten. Några exempel på sådana piperin, den aktiva komponenten i vit- och svartpeppar, och capsaicin som finns i röd och grön chilipeppar men också i paprika. Vatten kan bara temporärt lindra den brännande effekten av dessa kryddor eftersom de opolära komponenterna inte löser sig i det polära vattnet. Vill man mildra deras brännande effekt är det effektivare att kombinera kryddan med exempelvis grädde eller en alkoholhaltig dryck.
Jag rekommenderar varmt boken och tycker att den gärna kan finnas i skolans hylla. Boken går t.ex. att beställa via Adlibris, tyvärr inte helt billig. Priset är 41.30 €.
Berit Kurtén-Finnäs
